Ökad elanvändning ställer krav på politiken

Under det senaste året har flera stora industrisatsningar med klimatomställning i fokus presenterats. Att dessa satsningar kommer leda till en större elanvändning har fått Svenskt Näringsliv att genomföra en uppdaterat analys av hur elbehovet kommer att se ut i framtiden. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kommer elanvändningen dubbleras fram till år 2045 till 240 TWh.

I den analys som Svenskt Näringsliv har gjort modelleras både helt förnybara elsystem och fossilfria elsystem som tillåter kärnkraft. Analysen visar att ett fossilfritt system blir mer kostnadseffektivt, stabilare och får mindre miljökonsekvenser än ett helt förnybart system.

I analysen slås det fast att elförsörjning med enbart förnyelsebara alternativ är minst 40 procent dyrare än samma mängd fossilfri el. Det helt förnybara systemet är även mer såbart jämfört med det fossilfria alternativt.

I det förnyelsebara scenariot krävs ett kraftigt ökat ianspråktagande av arealer för solenergi och vindkraftsproduktion på land och till havs. Det krävs också att vattenkraften körs mycket hårdare än idag med snabbare och större skiften mellan höga och låga flöden vilket får stor inverkan på miljön i anslutning till kraftverken. Även koldioxidutsläppen blir ur ett livscykelperspektiv, högre i det förnybara systemet eftersom mycket mer produktion behöver byggas.

De största problemen väntas bli bristen på stabilitet i systemet, det vill säga elsystemets kapacitet att leverera jämn ström där det behövs, när det behövs.

Den nya analysen presenterades vid ett seminarium på torsdagen där Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicy Svenskt Näringsliv, gick igenom slutsatserna från rapporten.

– Nu måste faktabaserade konsekvensanalyser ligga till grund för energipolitiska beslut för att skapa långsiktighet och effektivitet i energipolitiken. Tempot måste öka för att möjliggöra omställningen. Vi måste ändra det energipolitiska målet om 100 procent förnybarhet till 100 procent fossilfritt. Vi måste bygga planerbar elproduktion i södra Sverige. Vi behöver en marknadsmodell som bygger på en helhetssyn av elsystemet och som tar sin utgångspunkt i klimatneutralitet, teknikneutralitet, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet måste utvecklas. Och slutligen måste utbyggnaden av elnätet påskyndas, förklarar Marie Knutsen-Öy.

Att klimatomställningen kommer innebära en ökad elförbrukning är tydligt.

– Näringslivet behöver få tillgång till de verktyg som behövs för att nå de nationella klimatmålen och bidra till den globala klimatomställningen, säger Marie Knutsen-Öy.

Panelen som medverkade vid seminariet är eniga om att Sverige kan bli ledande i klimatomställningen.

– Nu står Sverige inför ett fönster av möjligheter, vi har väldigt goda förutsättningar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det är fantastiskt att se att Norrland blir ett nytt tillväxtmecka i den fossilfria ekonomin. Nu ska vi satsa på stärkt konkurrenskraft inom det hållbara. Det som håller på att hända är stort och drivs av att näringslivet ska nå klimatmålen, säger Anja Alemdar, chef för public och regulatory affairs, Vattenfall Sverige

Panelen slår också fast att tillståndsprocesserna skulle behöva gå snabbare.

– Tillståndsprocesserna måste gå snabbare, annars klarar vi inte att möta näringslivets förväntningar, säger Anja Almedar.

– Hastighet är viktigt för att vi ska kunna ligga i framkant, så tillståndsprocesserna måste få upp tempot. Det behövs resurser till de olika instanserna, men det behövs också att regeringen pekar ut satsningen i Norrbotten som viktig, säger Henrik Henriksson, vd för H2 Green Steel.

– Jag håller med om att vi behöver snabbare tillståndsprocesserna, utan att nalla på kvaliteten i miljöprövningen. Vi behöver tillsätta resurser till domstolarna och myndigheterna som jobbar med detta, men även på företagssidan för att se till att de kommer in med så bra underlag som möjligt, säger Ola Hansén, senior rådgivare för hållbar energi och klimat, WWF.

Dagens elsystem byggdes med en genomtänkt plan. Nu är marknaden avreglerad och behovet av el ökar. Nu krävs en ny övergripande plan för elsystemet.

– Det är tydligt att den nuvarande situationen inte är stabil, någon borde känna ett helhetsansvar, säger Henrik Henriksson.

– Politiken måste vara med och styra det man kan och vara på tårna för att skapa nya lösningar som främjar utveckling, säger Ola Hansén.

– Det är viktigt med leveranssäkterhetsmål. Svenska kraftnät borde tillsammans med regionerna analysera var det ökade behovet kommer att finnas för att veta vad som krävs av systemet. En sådan analys bör ligga till grund för en proaktiv investeringsplan, säger Anja Alemdar.