Opinionen svänger om kärnkraften

Under sommaren har elpriserna slagit nya rekord. Om och om igen. Särskilt drabbat är södra och mellersta Sverige. En orsak är att kärnkraftverken sommartid stängs för översyn och underhåll, vilket minskar tillgången till baskraft i elsystemet samtidigt som det råder ett ansträngt energiläge i Europa.

Resultatet från när Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv i juli intervjuade 2199 svenskar i åldern 16–79 år visar att attityden till kärnkraft har ändrats radikalt på bara några år.

Majoriteten, 56 procent, är nu positiva till kärnkraft. År 2013 var det en minoritet, 43 procent.

Ännu större är skillnaden när det gäller utbyggnaden av kärnkraft. Idag anser 63 procent att det vore bra, medan det år 2014 var 38 procent.

– Vi ser ett kraftigt ökat stöd för att behålla kärnkraften, men också för att bygga ut den. Undersökningen reflekterar läget vi är i nu där kostnaden för el har blivit en stor del av privatekonomin. Allmänheten inser att energifrågan måste lösas och att kärnkraften är en viktig del, säger Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

De närmaste veckorna kommer reaktorerna i drift igen efter revisionerna men någon större lättnad går ändå inte att räkna med, påpekar hon.

– När vi kommer in i hösten sätter också elanvändningen för uppvärmning fart. Vi har ett ansträngt tufft läge och det blir en tuff vinter. Det kommer att visa sig på elpriserna eftersom det är svårt att möta efterfrågan på el när utbudet är så lågt i södra Sverige.

Onsdagens besked (31 augusti) att Ringhals 4 kommer att vara stängt i tre månader, det vill säga under större delen av hösten, har inte beaktats i undersökningen. Men flera experter har varnat för att det förvärrar situationen ytterligare och tydliggör sårbarheten i systemet. Marginalerna är oerhört små.

Eftersom Sverige både exporterar och importerar el smittas de svenska priserna också av stigande energipriser i Europa i takt med att den ryska gasen ska fasas ut. Svenska kraftnät gick nyligen ut och varnade för att det i vinter kan uppstå en situation då delar av elsystemet kan behöva kopplas bort.

– Frågan är hur utbudet på kort och lång sikt kan möta efterfrågan. Ligger det ofta på gränsen blir priserna väldigt höga. Elintensiva företag är oroliga för att det inte heller på längre sikt ska finnas tillräckligt med el.

Det som har förändrats jämfört med tidigare år är sammansättningen av elproduktionen, förklarar hon.

Utvecklingen av elsystemet har under en längre tid fokuserat på vindkraft. Det positiva är att den är billig, men problemet är att den bara levererar när det blåser och än så länge kan el inte lagras på ett kostnadseffektivt sätt.

De låga elpriserna i norra Sverige beror på ett stort utbud av vind- och vattenkraft men i söder gör stängningen av Ringhals 1 och 2, för tre respektive två år sedan, att priserna skenar.

– För att effektivt överföra energin från norr till söder måste elsystemet vara stabilt vilket kräver att det finns tillräckligt med planerbar produktion, det vill säga en bas av kärnkraft eller kraftvärme.

”Politiker måste vara snabba på bollen”

Knappt 70 procent av de intervjuade i undersökningen uppger att de är positiva till fortsatt användning av kärnkraft för att förbättra miljön och minska effekterna på klimatet.

Det ökade stödet hos allmänheten måste också avspeglas i politiken, konstaterar Marie Knutsen-Öy.

– Efter valet gäller det att politikerna är snabbt på bollen och får energipolitik och regelverk på plats för att möjliggöra ny kärnkraft. Både små modulära och storskaliga kärnkraftverk. Just nu drivs energidebatten väldigt mycket av ideologi och känslor – den behöver drivas mer av fakta.

Förutom att få bukt med den akuta elbristen behövs det också åtgärder för att möta den långsiktiga efterfrågan som klimatomställningen och elektrifieringen innebär.

– Det tar tid att förändra elsystemet och politiken måste skyndsamt ta tag i att säkerställa en betydligt större elproduktion längre fram, säger Marie Knutsen-Öy.