Så kommer EU:s taxonomi påverka det svenska näringslivet

EU:s taxonomi är ett regelverk som syftar till att klassificera vad som är miljömässigt hållbart och vad som inte är det. Taxonomi är ett första steg i EU-kommissionens handlingsplan för en hållbar tillväxt, syftet är att nå Parisavtalet och klimatneutralitet till år 2050.

Implementeringen av taxonomin planeras ske i två steg, först lanseras definitioner kopplade till klimat under år 2022 och sedan övrig miljöpåverkan år 2023.

Analysföretaget Cartina har på uppdrag av Svenskt Näringsliv undersökt hur EU:s taxonomi kommer att påverka det svenska näringslivet.

Under ett webbinarium hos Svenskt Näringsliv presenterade Cartina rapporten ”Översyn av taxonomins påverkan på det svenska näringslivet”. Rapporten är baserad på ett stort antal intervjuer med företrädare för näringslivet och finansbranschen.

Karin Nyberg från Cartina berättar under seminariet att företrädare från finansbranschen som intervjuats för rapporten verkar vara positiva till taxonomins syfte.

– Generellt är man positiv, men de flesta tror att det kommer ta ett par år innan det får en märkbar effekt. Investerare svarar att de inte kommer ändra sin investeringsstrategi på en gång, säger Karina Nyberg.

Avkastningen är dock fortfarande prioritet nummer ett.

– Men det finns inget som säger att taxanomiefterlevnad och avkastning inte kan gå hand i hand.

Även branschorganisationerna har medverkat i undersökningen. Enligt undersökningen anser även de att ambitionerna bakom taxonomin är goda, men att initiativet har utvecklats till ett medel som inte främjar målet.

– Branschorganisationerna är oroliga. En stor oro är att vattenkraft, kärnkraft och bioenergi som utgör basen för svensk energimix förmodligen inte kommer att klassificeras som grön. Även biobränsle som är en stor del av den svenska strategin för klimatneutralitet kommer inte att klassas som grön enligt taxonomin.

Även rapporteringskravet är ett orosmoment.

– Många är oroade över hur rapporteringen ska gå till, särskilt för multinationella företag med globala värdekedjor. Branschorganisationerna är oroliga för att rapporteringen enbart blir kostnadsdrivande om inte taxonomin tillämpas på ett sätt som gör rapporteringen värdeskapande.

Marcus Morfeldt, hållbarhetsexpert på Svenskt Näringsliv, konstaterar att mer måste göras för att nå Parisavtalet. Men att det finns en hel del frågetecken kring EU:s taxonomi.

– Det är nödvändigt med omfattande investeringar från både privat och offentligt håll. Grundtanken för taxonomin är god, men jag är tveksam till hur den har arbetats fram, säger Marcus Morfeldt.

– Att det finns ett förtroende för att taxonomin främjar klimatnytta är helt avgörande. Därför ser vi att det är angeläget att inkludera företag och näringsliv i processen, fortsätter han.

Redan 2022 börjar rapporteringskravet för miljömål ett och två att gälla, det innebär att företag redan i år behöver samla in data för att kunna rapportera nästa år.

– Företagen behöver samla in data nu trots att de tekniska kriterierna ännu inte har fastställts, det är orimligt. Vi anser att det här bör skjutas på. Att samla in data kräver resurser från företagen. Kravet gäller större företag, men även mindre företag berörs som underleverantörer till de större företagen. Då måste resultatet väga upp för detta.

Marcus Morfeldt ser en tydlig oro hos företagen att taxonomin ska slå mot svenska företags konkurrenskraft.

– Nu behövs en framåtblickande hållning för att finansiera nya tekniska lösningar. I Sverige behöver vi en kraftig utbyggnad av vindkraft och reinvesteringar i vattenkraft och kärnkraft, det är väldigt oroande att dessa två sistnämna fossilfria energislag inte klassas som gröna. Det kan göra att elintensiv industri kan komma att uppfattas som mindre hållbara framöver. Transportsektorn står nu för en tredjedel av våra utsläpp, här är biobränsle avgörande, då kan taxonomin påverka väldigt negativt eftersom den riskerar missgynna användningen av biodrivmedel.

Johanna Kull, Hållbarhetsansvarig på Avanza, instämmer med rapportens resultat.

– Syftet är bra, det är något som finansbranschen har velat ha länge. Vi behöver transparens och ett gemensamt språk för hållbara investeringar. Det är viktigt att kunna jämföra produkter med varandra, då behövs en standardisering. Vi kan hoppas på att taxonomin på sikt kan bidra till detta. Men det är viktigt att ha med sig att allt som inte är grönt enligt taxonomin inte automatiskt är ohållbart, det blir en kommunikativ utmaning.

Över tid tror Johanna Kull att taxonomin kommer att få en betydande effekt.

– Över en längre period tror jag att kapital kommer att strömma till det som är grönt enligt taxonomin. 40 procent av värdet på Stockholmsbörsen står utländska investerare för. De kommer antagligen titta på data från taxonomin, så det är viktigt att rätt saker hamnar där.

Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef på SSAB, säger att taxonomin inte lever upp till sitt eget syfte.

– Den tar inte hänsyn till hela leverantörskedjan, det blir väldigt konstigt. Man tittar inte på en produkts livscykel och struntar exempelvis i återvinningsmöjligheterna. Det är också oklart hur systemet tar hänsyn till investeringar i forskning och utveckling, det är en stor brist, vi måste ha gröna innovationer, säger Thomas Hörnfeldt.

Enligt taxonomin är SSAB hållbara till 20 procent i nuläget.

– Det beror på att vi har fem procent av vår tillverkning i USA där vi använder återvunnet stål. Men i Norden är vår stålproduktion masugnsbaserad vilket är en teknik som ligger i framkant när det gäller låga utsläpp av koldioxid per ton råjärn, men det är inte något som taxonomin tar hänsyn till.

Johanna Kull anser att data från taxonomin i dagsläget är för begränsad för att ge till privata investerare.

– Det finns en risk att man tror att det som inte är grön enligt taxonomin är dåligt, den utvecklingen vill vi inte ha.

Thomas Hörnfeldt instämmer, det är olyckligt att mycket av det som idag anses vara hållbart faller bort i taxonomin.

– Vi ger en oklar bild till utländska investerare om vår energimix inte klassas som grön framöver, det är väldigt olyckligt. Då riskerar taxonomin att bli helt fel.

Sverige har länge ansetts ligga i framkant när det kommer till hållbarhet, därför är det extra viktigt för oss hur saker och ting klassas i EU:s taxonomi.

– I Sverige har vi haft ett högt kostnadsläge vilket har tvingat oss till att jobba mer effektivt. Därför kan höga krav gynna oss, det måste bara vara rätt krav, säger Thomas Hörnfeldt.