”Svenska näringslivet har en viktig roll att spela i globala klimatarbetet”

Den 10 februari skulle de 197 länder som har undertecknat Parisavtalet ha lämnat in sina uppdaterade klimatplaner. De så kallade NDC:erna slår fast hur länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser och kommer att vara nyckeln till hur vi håller tempo i omställningen de kommande fem åren. Men endast ett fåtal länder har skickat in sina åtaganden i tid.

Sverige och det svenska näringslivet har visat hur klimatomställning kan genomföras samtidigt som vår konkurrenskraft och välfärd stärks. Demokrati, marknadsekonomi och handel är våra grundpelare. Sverige har en historia av att vara ett ledande industri- och innovationsland och det svenska näringslivet har gång på gång visat ett tydligt ledarskap, med utgångspunkt i att ökad ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar både kan, och måste, gå hand i hand. Något som är centralt för att inspirera andra länder att följa efter.

Klimatförändringarna är globala och kräver globala svar. I regeringens klimathandlingsplan slås det fast att Sverige ska verka för en höjd ambition och ökad takt i det globala klimatarbetet genom att fortsätta vara aktivt i internationella samarbeten med fokus bland annat på policydialog och kunskapsutbyte.

Det svenska näringslivet utgör med innovativa lösningar en central kraft i omställningen och den svenska exporten tränger undan mer utsläppsintensiv produktion tack vare tillgången till en i det närmaste fossilfri el. Den svenska exporten är dock till 40% beroende av import och vikten av frihandel, partnerskap och globalt samarbete kan inte nog understrykas.

Till detta skall också läggas World Economic Forums senaste rapport om globala risker för världsekonomin, där näringslivet på kort sikt sätter polarisering i samhället och statsbaserade väpnade konflikter högt på listan över akuta hot. Klimat- och miljörisker – från extrema väderhändelser till förlusten av biologisk mångfald – dominerar dock prognosen för det kommande decenniet. Samarbete och resiliens lyfts som avgörande för att hantera riskerna.

Det är lätt att dra slutsatsen att det i en alltmer polariserad värld blir svårare att hitta former för globalt samarbete. Om vi inte lyckas riskerar dock både den svenska konkurrenskraften och klimatomställningen att försvagas.

Inför nästa stora klimattoppmöte, Cop30 i Brasilien, kommer Sverige söka samarbete med stora utsläppsländer inom den så kallade G20-gruppen som står för 80 procent av världens utsläpp. Samtidigt lyfts vikten av samverkan med utvecklingsekonomier utifrån reformagendan för biståndet och utrikeshandelsstrategin.

I samband med FNs framtidsmöte i höstas tog Svenskt Näringsliv, inom ramen för plattformen Swedish Leadership for Sustainable Development, ett initiativ tillsammans med svenska företag, UD, Sida, UNICEF och UNDP för att lyfta behovet av att göra klimatplanera investeringsbara också ur ett övergripande samhällsperspektiv. Vi kommer att ta detta arbete vidare inför nästa FN-toppmöte i september, där tidsfristen är ännu skarpare för att klimatplanerna ska vara både investeringsbara och genomförbara inför klimattoppmötet i november.

Ett framåtlutat näringsliv oavsett land behöver ett förutsägbart regulatoriskt ramverk, fossilfri el, en klimatanpassad och robust transportinfrastruktur som via väg, järnväg, hamn och luftfart möjliggör omställningen, marknadsmässiga förutsättningar för den cirkulära ekonomins genomförande och fokus på kompetensförsörjning.

Det är dags att gå från ord till handling med konkreta åtgärder och en möjliggörande politik för att klara Parisavtalet, det övergripandet målet om hållbar utveckling enligt Agenda 2030 och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. Sverige och det svenska näringslivet har en viktig roll att spela i det globala klimatarbetet.