Immaterialrätt och handelspolitik måste gå hand i hand

Det finns ett uttryck som säger att USA innoverar, Asien plagierar och Europa reglerar. Men den bilden stämmer inte längre, förklarar Christina Wainikka på ett seminarium om hur globaliseringen ställer nya krav på immaterialrätten.

– Immaterialrättskartan har ritats om. 1990 var tre av fem länder med flest internationella patentansökningar europeiska. 2022 finns bara ett kvar: Tyskland. I stället har Asien tre länder topp fem. Numer innoverar Asien också, säger hon.

Immaterialrätt och handel måste ses som en gemensam fråga

Christina Wainikka lyfter att länder som Sydkorea och Japan springer fortare än vad många EU-länder gör, däribland Sverige. En nyckel för att svenska och europeiska företag inte ska tappa sin konkurrenskraft är att immaterialrätten tar större del i handelspolitiken.

– Sverige behöver en tydligare vaksamhet på frågor kring immaterialrätt, vi måste sträva efter ett större samarbete med handelsexperter och politiker. Sverige har bristande kunskap inom immaterialrätt och politiker behöver en större vaksamhet på immaterialrättsfrågorna. De som jobbar med immaterialrätt måste kliva in och stötta handelspolitiken för att ge en djupare kunskap, säger Anna Stellinger.

– Vi har massor av positivt som händer från företagens håll och vi har all anledning att vara väldigt stolta över våra företag i Sverige. Svensk handel bidrar med klimatsmarta lösningar, ny teknik och AI med mera. Det måste vi ta vara på, fortsätter hon.

Harmonisering av regelverken

Immaterialrättsfrågor präglas av den så kallade territorialitetsprincipen; att det gäller olika regler i olika länder. En nyckel för att stärka EU:s konkurrenskraft är att harmonisera regelverket kring upphovsrätt, patenträtt, varumärkesrätt och mönsterrätt mellan medlemsländerna, menar Anna Stelinger och Christina Wainikka.

– Vi har inte ens en fullt ut fungerande inre marknad inom EU beträffande patent och upphovsrätt. Det blockerar den fria rörligheten, säger Christina Wainikka.

Elena Bertolotto är Senior Legal Adviser på BusinessEurope. Hon delar bilden av att utvecklingen av immaterialrättsliga frågor är grundläggande för EU:s framtid.

– Immaterialrätten är ett kraftfullt verktyg som skapar konkurrenskraft, tillväxt och jobb. EU måste försvara immaterialrätten för att skydda den digitala och gröna omställningen, säger hon.

– Vi behöver en rättvis spelplan med samma standarder över hela världen. Regelverken behöver vara lika i USA, Kina och Japan, men även i utvecklingsländer. Att kämpa för de här principerna måste vara en prioritet för EU och den nya EU-kommissionen.

Kunskapen om immaterialrätt

Överlag är kunskapen om immaterialrätt för låg hos både politiker och näringslivet i proportion till hur viktig den är, menar Christina Wainikka.

– Det är kunskapsekonomins viktigaste tillgång. Det som bidrar till högst värdeskapande är kopplat till immaterialrätten. Vad ska vi konkurrera med i Sverige? Det är innovationer som vi tar vara på, säger hon.

– Fråga dig inte vad du kan göra för immaterialrätten, fråga dig vad kan immaterialrätten göra för dig. Gör man bra saker med ett patent kan man grunda ett världsföretag, gör man fel är de bara en kostnad.