Många fallgropar när arbetstagare uppfinner – så ska du tänka

– Vi lever i en kunskapsekonomi där de allra viktigaste tillgångarna är de ickemateriella. På EU-nivå står de immaterialrättsintensiva företagen för 47 procent av unionens samlade BNP. För storbolagen består cirka 90 procent av deras värde av ickemateriella tillgångar, sa Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt, på ett seminarium nyligen.

Även om kunskapsbaserade tillgångar bygger på idéer hos enskilda individer så är det ofta så att det är företag som tar initiativ för att få fram uppfinningar. Dessutom investerar företagen för att få ut uppfinningar på marknaden.

– För att reglera detta finns lagen om arbetstagarnas rättigheter, men lagen har några år på nacken och gäller bara uppfinningar som är patenterbara i Sverige.

– Det betyder att man inte måste ha patenterat. Företagshemligheter ligger normalt hos näringsidkaren, men även här kan det vara bra att ha tydliga avtal.

Tumregel

Magnus Tonell, advokat på Next Advokater, lyfte under seminariet fram att det är viktigt att se över vilket typ av skydd man kan behöva. Man kan av olika skäl välja att inte patentera en uppfinning och i stället ta ett strategiskt beslut att hemlighålla den på grund av att man anser att man får ett mer värdefullt skydd då, konstaterade han.

– När det gäller immaterialrättens överlåtbarhet finns flera olika typer av immateriella rättigheter där det kan vara olika inbördes principer från upphovsrätten till patenterbara uppfinningar, varumärkesrätten eller designrätten. Man behöver också identifiera vilken typ av rättighet det är fråga om, och många gånger är det också parallella rättigheter.

Han menar att det i grunden handlar om ett fåtal regler som man behöver ha koll på.

– Det man ska komma ihåg är att i grunden kan alla immateriella rättigheter, inklusive uppfinnarrätten och patenterbara uppfinningar, disponeras genom att förvärvas av exempelvis ett bolag eller någon annan aktör som vill exploatera den immateriella rättigheten. I grunden är den allmänna avtalsrättsliga principer som gäller.

Christina Wainikka konstaterade att de olika typerna skiljer sig åt. Bland annat är upphovsrätten grundlagsskyddad.

– Här finns det en tumregel. Är det något som skapats som en del av en arbetsuppgift eller efter en instruktion av arbetsgivaren så har arbetsgivaren rätt att utnyttja det som skapats inom ramen för sin verksamhet. Upphovsrätten ligger alltså kvar hos upphovspersonen men arbetsgivaren får en nyttjanderätt.

Till skillnad från upphovsrätten finns ingen lagstiftning inom designrätten.

– Inom designrätten saknar vi en del rättspraxis, men den rättspraxis vi faktiskt har visar att arbetsgivaren ofta har god rätt att träda in, men det beror på att formgivning skapas av en person som är anställd för att formge.

– Men man ska komma ihåg att det kan finnas överlappande skydd till upphovsrätten, så då måste man tänka på både upphovsrätten och designrätten.

Varumärkesrätten däremot är helt och fullt ut företagets rättighet, konstaterade Magnus Tonell,

– Men här kan vi se att varumärken som har sitt ursprung i till exempel kändisarnas namn eller en företeelse där man nämner en produkt eller en individ så måste man se över rättigheterna.

– Man kan också behöva hantera lagen om namn och bild i reklam. Man vill ofta marknadsföra sitt varumärke, det är ganska opraktiskt om man inte får göra det.

Konkreta avtal

När det gäller överlåtelser av immateriella rättigheter är det viktigt att ha konkreta avtal, menar han.

– Även om man har gjort muntliga avtal där det är solklart vad man kommit överens om, så har förvärvaren bevisbördan på sig när man har förvärvat exploateringsrätten. Det kan dock lätt uppstå situationer där ord står mot ord.

Det är också viktigt att man håller koll på vilka som är involverade i ett projekt som skulle kunna resultera i en patentansökan.

– Även om det är ett företag som lämnar in en patentansökan så ska individerna som uppfunnit namnges, sa Christina Wainikka.

– Anger man fel individ i en amerikansk patentansökan kan det få otroligt stora negativa konsekvenser.

Hon uppmanar företagen att ha ordning och reda. Det handlar bland annat om att företaget måste ha koll på vilka som varit delaktiga i olika skeden eller om man har haft inhyrd personal.

– Dessutom behöver man se över patenterbarheten på det man uppfinner och vilka rättigheter som behövs. Företag borde ha en immaterialrättstrategi, som också är kopplad till affärsstrategin.