Det är dags att regeringen tar tag i underhållsskulden

En modern och väl fungerande infrastruktur och effektiva transporter till konkurrenskraftiga priser är nödvändigt för att Sverige ska stå starkt i den internationella konkurrensen. Vi har pratat med Nils Paul, expert på området.

Hur är läget med infrastrukturen?
– I delar av Sverige är infrastrukturen relativt väl utbyggd och underhållen, men i andra delar av landet är behoven av förändring och förbättring stora. Sammantaget ser vi att det krävs såväl upprustning som nyinvesteringar i infrastruktur för att möta digitalisering, klimatomställning och tillväxt framöver, vilket kommer att kräva stora resurser.

– När pandemin börjar släppa sitt grepp tillåts människor att resa igen vilket förstås gläder många hårt pressade företag inom transport-, rese- och besöksnäringarna. Sommaren 2022 kommer att bli den första på tre år som i någon mån liknar ett normalläge för dessa företag med framför allt utländska turister i Sverige. Jag hoppas få se välfyllda tåg, bussar, terminaler, hotell och restauranger i sommar!

Finns det anledning för oro?
– Det finns orosmoln och konkreta problem, särskilt vad gäller kriget i Ukraina som påverkat såväl energiförsörjningen som logistikkedjor för industrin. Tittar vi på branscherna inom sjöfart och flyg så påverkas de direkt. Ryska och ukrainska sjömän utgör nästan 15 procent av bemanningen på fartyg världen över, och europeiska flygbolag tillåts inte längre flyga den rakaste vägen över ryskt luftrum till länder i exempelvis Asien.

– Under våren har drivmedelspriserna även stigit kraftigt vilket påverkat, och fortfarande påverkar företag inom framför allt transport, bygg och anläggning.

Vad vill Svenskt Näringsliv se för förändringar under den kommande mandatperioden?
– Jag vill gärna börja med att säga att Sverige inte är färdigbyggt. Det knakar och brakar på olika ställen i vårt lands infrastruktur. Svenskt Näringsliv kunde nyligen redovisa att den sammanlagda underhållsskulden kommer öka från cirka 70 till 136 miljarder kronor kommande tolv år, under planperioden 2022–2033, om inget görs.

– Vi vill se att regeringen under den kommande mandatperioden faktiskt tar tag i underhållsskulden på vägar och järnvägar. Annars kommer den befintliga transportinfrastrukturen att försämras vilket leder till nedsatt hastighet, lägre bärighet och sämre tillförlitlighet. Det är oacceptabelt.

– Nästa regering kommer behöva göra tuffa avvägningar när det kommer till nyinvesteringar eftersom behoven annars överskrider tillgängliga anslag. Men om vi inte löser kapacitetsproblemen på järnvägsnätet eller rustar upp våra vägar så kommer det bli svårare för företagen att transportera sina varor vilket bland annat kommer hämma deras tillväxt. För att komma tillbaka till mitt övergripande mål – inget företag ska begränsas av en otillräcklig infrastruktur och därför krävs en mer aktiv infrastrukturpolitik nästa mandatperiod. Svaret till industrin kan inte vara att det helt enkelt är fullt på spåren.

Läs mer:Svenskt Näringsliv har under det senaste året sjösatt det särskilda projektet Infra2050. Målet med projektet är att inget svenskt företag ska begränsas av en otillräcklig infrastruktur.