Omfattande flygplatsutredning på remiss

Regeringens särskilde utredare Peter Norman har överlämnat slutredovisningen av uppdraget att utreda statens ansvar för det svenska flygplatssystemet. Betänkandet är omfattande och innehåller bland annat förslag om vilka flygplatser som ska vara statliga samt om ändrad ersättning till övriga flygplatser.

Ett fungerande transportsystem är viktigt för företagsklimatet och bör betraktas som en helhet. Inrikes flyg bidrar till tillgängligheten och utländska besökare anländer ofta med flyg till Arlanda, Landvetter eller Kastrup i Danmark. Men näringslivets behov av flygplatser i olika delar av landet är inte statiskt utan påverkas av vilken övrig infrastruktur som finns, till exempel järnvägsförbindelser.

I Sverige finns i dag drygt 40 flygplatser. Tio flygplatser utgör det statliga basutbudet (Kiruna, Luleå, Umeå, Åre-Östersund, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Visby, Göteborg-Landvetter, Ronneby och Malmö) som drivs av Swedavia AB. Återstående flygplatser ägs ofta av regioner och kommuner men det finns även flygplatser som har privata ägare.

Utredningen föreslår att dagens tio statliga flygplatser, efter ytterligare analys, kan utökas genom att inkludera även Skellefteå, Ängelholm-Helsingborg, Kalmar-Öland och Sundsvall-Timrå. Om Kalmar-Öland upptas i det statliga basutbudet föreslås att Ronneby utgår.

Att en flygplats ingår i det statliga basutbudet innebär inte att den finansieras av skattemedel. Tvärtom, Swedavia AB är ett statligt ägt företag som finansierar verksamheten genom intäkter direkt eller indirekt från flygtrafiken.

Fördubbling av stödet

Däremot erhåller vissa icke statliga flygplatser i dag driftsbidrag eller ersättning för beredskap för samhällsviktigt flyg från Trafikverket. Utredningen föreslår att stödet till flygplatser med allmän trafikplikt och stödet till icke statliga flygplatser som är beredskapsflygplatser utökas. Utredningen föreslår en fördubbling av stödet till omkring 350 miljoner kronor per år.

Det är välkommet att flygplatsernas beredskapsersättning för samhällsviktigt flyg, till exempel hälso- och sjukvård, spanings- och räddningsverksamhet och brandbekämpning, justeras.

Luftfartens infrastruktur är i övrigt finansierad genom avgifter som flygbolag betalar till flygplatser och flygtrafikledning. Intäkterna ska täcka drift, underhåll och delvis utveckling av infrastrukturen.

Utredningen bedömer att Arlanda har en särställning i flygplatssystemet givet sin storlek och navfunktion för byten. En fortsatt utveckling av Arlanda som en attraktiv flygplats med internationell linjeutveckling skulle underlättas om förslagen från Peter Normans föregående betänkande ”Arlanda flygplats – en plan för framtiden” genomförs. Där det är tillämpbart bör motsvarande förbättringar, som till exempel automatiserad gränskontroll, införas på Landvetter.

Flera myndigheter har tidigare konstaterarat att flygplatssystemet som helhet, före coronapandemin, uppvisade ett ekonomiskt överskott men att små flygplatser har svårt att nå full kostnadstäckning. Därför är det positivt att utredningen föreslagit reformer som utgår från behoven av tillgänglighet för näringslivet i hela landet.

Utredningen är nu på remiss med sista svarsdag till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 23 maj.

Betänkande: Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – För tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3).