Svenska företag oroar sig alltmer för störningar i handeln med USA och Kina. Nu pekas USA till och med ut som mest oberäkneligt, visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. ”Anmärkningsvärt”, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor.
Sju av tio svenska företag som exporterar till USA ser nu betydande risker för nya tullar eller konflikter de kommande åren, medan motsvarande del för Kina är drygt en tredjedel. En utveckling som helt saknar motstycke, menar Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor.
– Att en så stor andel av de svenska företagen är oroliga över sin handel med USA är anmärkningsvärt. Det har vi aldrig sett tidigare och det är ett kvitto på att retoriken från Vita huset har landat i företagens styrelserum, säger hon.
Företagen ser USA:s handelspolitik som mer oförutsägbar, medan Kina har valt en mer försiktig retorik.
– Kina är i nuläget ett mindre orosmoln för företagen än vad USA är. Tydligast ser vi det vad gäller exporten, där betydligt färre företag, hälften så stor andel för att vara exakt, oroar sig för Kina än för USA, säger Anna Stellinger.
Industriföretag ser generellt större risker än tjänsteföretag, eftersom tullar främst drabbar varuhandeln. Samtidigt växer oron för tjänsteimport från USA, sannolikt på grund av EU:s nya digitala regelverk som kan påverka handelsrelationen negativt.
På importsidan riktas den största oron mot Kina, där hälften av företagen förväntar sig ökade handelshinder, jämfört med 43 procent för USA. En orsak kan vara EU:s nya hållbarhetskrav och regleringar som försvårar handeln med kinesiska leverantörer.
Om handelskonflikterna blir verklighet planerar över hälften av importföretagen att höja priserna, vilket kan leda till importerad inflation
Nästan hälften av företagen som importerar från Kina planerar att söka nya leverantörer vid en handelskonflikt, jämfört med en tredjedel av dem som importerar från USA.
Men trots den ökade oron planerar ytterst få svenska företag att helt lämna USA- eller Kina-marknaden och fokuserar istället på att fortsätta navigera i en alltmer osäker global ekonomi.
Enligt Anna Stellinger finns det också utrymme för konstruktiva lösningar. Ett av USA:s senaste utspel är att höja tullarna mot EU för de produkter där de europeiska tullarna är högre än de amerikanska.
– När vi nu ser en eskalerande handelskonflikt i korten, behöver vi hålla sans och balans. Om det är viktigt för USA att tullarna är på samma nivå över Atlanten, finns ju faktiskt ett alternativ till att vi trappar upp tullarna i en uppåtgående spiral. Vi kan istället trappa ner dem och till och med ta bort tullar helt på exempelvis industrivaror mellan USA och EU.
Detta kan göras på ett sätt som respekterar WTO-regelverken och kan dessutom göras snabbt, menar hon.
– Det vore en win-win och kan presenteras som en framgång såväl i Washington som i Bryssel, säger Anna Stellinger.
Men givet läget menar hon att detta positiva scenario inte är helt givet och då kan inte EU vara passivt.
– Såklart måste EU agera, och det kan innehålla både tullar och annat, men vi måste förstå att all upptrappning och den enorma osäkerhet vi ser idag har ett pris för ekonomin, handeln och företagen, säger Anna Stellinger.
Om handelskonflikten trots allt trappas upp planerar en femtedel av företagen som exporterar till USA respektive Kina att försöka hitta nya kunder och nya leverantörer, bland annat inom EU.
För att möta utmaningarna ser företag och beslutsfattare över strategier för att säkra framtida handel. Ett viktigt steg är att fördjupa EU:s inre marknad och förhandla fler frihandelsavtal globalt, menar hon.
– Det EU kan göra nu, utöver att hantera situationen med USA, är att fortsatt fokusera på förhandlingar av värdefulla frihandelsavtal med andra länder över världen. EU har redan ett drygt 40-tal frihandelsavtal med över 70 länder och fler ligger i pipeline. Och så kan vi självklart stärka vår egen handel inom EU och bygga ett än mer konkurrenskraftigt EU, vilket dessutom ju är ett kort vi har helt och hållet i våra egna händer, säger hon.
Internationalisering och handelsfrämjandeFrihandel och handelspolitik