Nu gäller det för EU att inte förvärra situationen genom att trappa upp handelskriget i onödan, menar Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor. ”Det bästa vore om vi hittade en ömsesidig nivå nedåt”, säger hon.
Efter att USA:s president Donald Trump i förra veckan presenterat omfattande tullar mot en rad länder, rasar börserna samtidigt som världen håller andan för vad som ska bli nästa steg.
Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, jämför situationen med hur det såg ut på 1930-talet.
– Det vi ser nu är historiskt, varken mer eller mindre. Sedan efterkrigstiden har gemensamma regler, internationella institutioner och en regelbaserad världsordning successivt byggts upp. Den generella riktningen, förvisso med en hel del hinder på vägen, har varit mot en värld med ökad handel, mer ekonomiskt utbyte över gränserna och generellt lägre tullar globalt. USA har varit en av arkitekterna - och vinnarna också för den delen - i den världsordningen. Nu skruvar USA:s president snabbt och med kraft tillbaka tiden igen, med flera decennier, säger hon.
Såväl världhandelsorganisationen WTO som de olika frihandelsavtal USA har med länder runtom i världen urholkas, menar hon.
– Tullarna är anmärkningsvärt höga och osäkerheten är exponentiell. Tullnivåerna som Donald Trump beslutat om ligger på en nivå som bäst kan jämföras med de amerikanska tullarna på 1930-talet. Den skada handelskonflikten skapade för snart hundra år sedan och den fördjupning av depressionen det ledde till är knappast okänd. Vi har med andra ord ett historiskt facit om vilken otrolig skada USA:s tullar kan skapa idag, både för USA själva och för världen.
Du sa inför förra veckan att det skulle bli en mardrömsvecka och så får man ju säga att det också blev. Kommer det fler mardrömsveckor?”
– Ja, det var uppenbart att förra veckan skulle bli en mardrömsvecka. Donald Trump har en tro på tullar som vi känner väl sedan hans förra mandatperiod. Därför tror jag att det är ett stort misstag att avfärda utspelen från USA som förhandlingstaktik. Tullar har aldrig varit bara förhandling för Trump. Under hans förra mandatperiod visade han tydligt att han var villig att införa tullar även mot sina allierade. Förhoppningsvis kan några av tullarna förhandlas ner eller förhandlas bort helt, men det är tydligt att Trumps tro på tullar är grundmurad.
Tullar är enligt Anna Stellinger dessutom svåra att få bort. Hon påminner om att en del tullar som infördes under Donald Trumps förra presidentperiod blev kvar även under Joe Bidens tid.
– Därför var det tydligt för mig att förra veckan skulle bli precis så allvarlig som den blev. Trumps beslut innehöll de ingredienser världshandeln och världsekonomin inte behöver: höga tullnivåer, breda tullar över en lång rad länder, en besynnerlig beräkningsmodell och en snabbhet och ryckighet vi sällan sett. Men kanske allvarligast av allt är osäkerheten som råder nu. Vi har klivit in i en ny verklighet.
– I och med Donald Trumps beslut om tullarna har de vanliga spelreglerna satts ur spel. Vår gemensamma regelbaserade världsordning utmanas. Tullarna bryter mot principerna för världshandelsorganisationen WTO, men också för de frihandelsavtal som USA har med bland andra Kanada och Mexiko. Gäller inte ingångna avtal nu? Och man kan undra om eventuella kommande avtal och överenskommelser med USA kommer att gälla framåt?
– Det som mullrar i horisonten är en global, djup och bred handelskonflikt med förödande effekter. Dras dessutom tjänstehandel, immaterialrätt, digitalhandel, upphandling och andra områden in blir effekterna ännu större. Men jag vill betona att vi inte är där ännu. Omvärlden, och inte minst EU, behöver agera klokt.
”Att helt ta bort tullarna på industrivaror mellan EU och USA skulle kunna presenteras som en vinst i Washington.”
Att EU måste agera – både i ord och i handling – råder det inga tvivel om, enligt Anna Stellinger.
– Det viktiga är att vi inte svarar med alltför kraftfulla motåtgärder i form av tullar, på ett sådant sätt att vi bidrar till att eskalera konflikten. Bäst av allt vore om vi i stället för att eskalera tullnivåerna i Trumps strävan efter vad han kallar ömsesidiga tullar, helt enkelt hittade en ömsesidig nivå nedåt. Varför inte till noll? Jag har sedan i höstas förespråkat att EU och USA behöver förhandla i den riktningen.
En konkret lösning vore, enligt Anna Stellinger, att EU och USA helt tog bort alla tullar över Atlanten på exempelvis industrivaror, där personbilar men också många andra varor ingår. En sådan lösning skulle enligt henne vara både görbar, relativt enkel och inte utmana WTO och gemensamma regler.
Att ta bort tullar, inklusive på industrivaror, diskuterades redan i samband med TTIP-förhandlingarna för ett par år sedan, då målet var att öka frihandeln mellan USA och EU, och skapa det som skulle blivit världens största frihandelsavtal.
– Att helt ta bort tullarna på industrivaror mellan EU och USA skulle kunna presenteras som en vinst i Washington, eftersom EU:s tullar på exempelvis bilar skulle tas bort. Men det vore också en vinst i Bryssel, som en deskalering och en öppen dörr mot fler lösningar. Men kanske ännu viktigare: det skulle samtidigt som det stärker möjligheterna till jobb, tillväxt och handel över Atlanten, visa att det finns en annan väg. Jag har respekt för att EU förbereder motåtgärder, men en deskalering måste ändå vara slutmålet.
Samtidigt finns det även andra saker som EU kan göra parallellt som förhandlingarna med USA. Ett alternativ är att stärka EU:s egen inre marknad, ett annat är att arbeta för fler frihandelsavtal med andra länder. På den fronten pågår just nu förhandlingar med Indonesien, Thailand, Malaysia och Indien för att nämna några exempel.
– Vi märker att intresset för att förhandla med EU ökar, vi ses som en trovärdig och pålitlig partner. Att Europa stärker vår handel med andra delar av världen är oerhört centralt. Handel är inte ett nollsummespel och om en marknad blir för osäker, dyr eller krånglig för vissa företag, finns det möjlighet att öka sin handel med andra.
Finns det något EU inte bör göra i det här läget?
– Vi bör undvika allt som i onödan eskalerar konflikten. Det finns inga vinnare i en global handelskonflikt, varken konsumenter, företag eller ekonomin i stort. Det vi kan förvänta oss framåt är ännu större osäkerhet. Att USA inför olika tullsatser mot olika länder över världen öppnar för att alla dessa länder svarar på olika sätt och med olika motåtgärder. Därmed blir den globala spelplanen mer komplicerad och krångligare. Detta behöver EU har för ögonen nu, så att varje steg vi tar inte förvärrar en redan mycket allvarlig situation.
Vid Donald Trumps senaste genomgång av vilka tullar USA planerar att införa mot andra länder, framgick det att Kina skulle få generella tullar på 34 procent. Senare samma vecka meddelade Kina att de kommer att svara med lika höga tullar mot USA.
Samtidigt har flera länder i Asien meddelat att de inte kommer att svara med tullar – rätt eller fel?
– Det virrvarr av tullar, åtgärder och motåtgärder vi kan förvänta oss nu är minst sagt problematiskt. På Donald Trumps lista över tullar står också flera mycket fattiga utvecklingsländer, som knappast kan vara ett hot mot den amerikanska ekonomin. Andra länder har drabbats av mycket höga tullar och ytterligare några med ”bara” 10 procents tull. Vi har som sagt lämnat den vanliga verkligheten bakom oss och vi kan förvänta oss både omdirigerade handelsflöden med exempelvis kinesiska varor som flödar in i Europa eller till andra delar av världen, säger Anna Stellinger, och avslutar:
– Vi också kan förvänta oss att några länder agerar direkt, som Kina, med motsvarande tullar mot USA. Andra öppnar för ett förhandlingsspår och sänker sina tullar. EU kommer både förhandla och införa motåtgärder. Vad allt detta leder till är en mycket stor osäkerhet, förändrade handelsflöden, sannolikt en minskad världshandel och en alltmer komplex spelplan. Vilken taktik som är rätt i slutändan är den som drar ner konfliktnivån och vrider världsordningen rätt igen. Sverige, och EU, har en viktig roll. Vi måste hålla målet mot en nedtrappning av både tullar, retorik och konflikter. Det står alldeles för viktiga saker på spel: våra jobb, ekonomiska tillväxt och företagens möjlighet att handla, men också, på ett högre plan, vilken världsordning vi ska leva i.
Frihandel och handelspolitik