Antalet jobbonärer ökar stadigt men fortfarande står de bara för två procent av de totala förvärvsinkomsterna i Sverige. Fler kommer att behöva jobba längre upp i åldrarna, konstaterar Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten. ”Troligen är det många som inte vet att det går att kombinera jobb och pension”, säger hon.
Samtidigt visar rapporten att deras intäkter inte har någon särskilt stor inverkan på Sveriges totala förvärvsinkomster. 2022 fanns det 263 000 jobbonärer i åldrarna 62–84 år, vilket motsvarar 4,2 procent av Sveriges förvärvsarbetande. Deras inkomster uppgår till två procent av de totala förvärvsinkomsterna i Sverige.
Därmed har det en relativt liten påverkan på pensionssystem, inkomstskatter och statsbudget, enligt Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
– För den enskilda jobbonären har lönen däremot stor betydelse. Fortfarande är gruppen jobbonärer liten, men eftersom vi i genomsnitt lever allt längre kommer fler att behöva jobba längre upp i åldrarna.
Ett sätt att få fler att vilja och kunna jobba längre är just att dra ner på arbetstiden i kombination med att ta ut pension och på så sätt jämna ut övergången från arbete till pension. För de som har möjlighet finns det många fördelar, konstaterar Monica Zettervall.
Till exempel gör den lägre skatten från januari det år en person ska fylla 67 år att minskad arbetstid inte nödvändigtvis minskar den reella lönen. Den lägre skatten kan till exempel användas till att gå ner i arbetstid utan att inkomsten efter skatt nödvändigtvis behöver minska så mycket.
– Det som driver på att antalet jobbonärer ökar är förmodligen att pensionsåldrar och uttagsregler är flexiblare. Även reglerna som ger lägre skatt både på pension och lön för äldre bidrar. Vi är friskare högre upp i åldrarna och många verkar trivas bra på jobbet, säger Monica Zettervall.
Varför är det inte fler jobbonärer?
– Troligen är det många som inte vet att det går att kombinera jobb och pension. Dessutom finns det sedan länge en stark norm om att gå från heltidsarbete till heltidspension vid 65 års ålder. Det har luckrats upp över tid men inte fullt ut. Sedan är det såklart många som inte vill fortsätta jobba – som värderar sin fritid högt, på grund av hälsa eller andra skäl.
Pensionsmyndighetens undersökning visar också att andelen jobbonärer skiljer stort mellan olika regioner. Gotland har den högsta andelen och Västmanlands län den lägsta.
– Främst har det sin grund i att andelen företagare är stor på Gotland, och bland företagare är det fler som väljer att kombinera jobb och pension. Vi ser också att det är fler män som är jobbonärer än kvinnor, vilket troligen också beror på att fler företagare är män.
Nästa år ökar flexibiliteten ytterligare när reglerna för uttag av tjänstepension ändras. Idag kan den som har börjat ta ut sin tjänstepension inte pausa utbetalningarna, men efter årsskiftet öppnas möjligheten.
– Tidigare har den som har börjat ta ut sin tjänstepension inte kunnat pausa den om ett jobberbjudande har dykt upp efter det. Det kan ha lett till att en del har avstått från att arbeta eftersom lön tillsammans med tjänstepension för vissa ger inkomstnivåer som gör att man får betala statlig skatt, säger Monica Zettervall.
PensionerFramtidens arbetsmarknadPensionPensionsmyndigheten