Så växer högen med olösta brott mot företag – trots tusentals fler poliser

Trots att kriminaliteten kostar företagen nästan 100 miljarder kronor om året, har det gång på gång visat sig vara svårt för polisen att utreda de så kallade mängdbrotten, där flera av de brott som drabbar företag räknas in.

Företagare har vittnat om anmälningar som läggs ner så gott som genast och forskare har varnat för att polisens organisation slår mot utredningsförmågan och att det till och med kan vara farligt för företagare att anmäla brott.

Nu visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, på ytterligare en dimension av problemet. Nämligen att resurser som skulle ha gått till att utreda mängdbrott i stället läggs på att utreda mord, skjutningar, sprängningar och annan grov brottslighet.

– Rapporten visar att andelen uppklarade brott inte har ökat trots kraftig personaltillväxt. Det på grund av kompetensbrist, ineffektiv personalomfördelning, brist på erfarenhet bland nyrekryterade och så vidare, säger Lena Nitz, ansvarig för brott- och trygghetspolicy.

Hon menar att det har varit känt under en längre tid att prioriteringen av grova brott, som förvisso är förståelig, gör att mängdbrotten prioriteras ner.

– Svensk polis har helt enkelt inte förutsättningar eller förmåga att utreda dagens brottslighet på ett effektivt sätt.

Ett ”hål” som flyttas runt i organisationen

Brå konstaterar att det har blivit vanligare att grova brott inte utreds av specialiserade grupper utan av lokalpolisområdena. Det riskerar bland annat att drabba lokalpolisområdenas utredning av mängdbrotten eftersom deras utredare ägnar sig åt annan typ av brottslighet.

Brås analyser visar också att lokalpolisområden med hög andel grova brott generellt sett har lägre uppklaring av mängdbrotten.

– Exakt vad det beror på har vi inte undersökt men vi kan konstatera att så är fallet. Vi kan exempelvis se att i region Stockholm, där antalet grova brott har ökat kraftigt, har uppklarningen av mängdbrott minskat, säger Lina Fjelkegård.

– För att hantera de allra grövsta brotten har lösningen ofta varit att låna in personal från andra delar av myndigheten som vanligtvis inte hanterar grova brott, men de här tillfälliga förflyttningarna är inte en effektiv användning av personalresurserna utan skapar snarare ett ”hål” som flyttas runt i organisationen.

Behöver hitta långsiktiga lösningar

Lina Fjelkegård beskriver en situation där personal flyttas både mellan verksamhetsområden och mellan olika geografiska regioner, samtidigt som många inte är fast placerade utan tillfälligt inlånade.

– Egentligen är det inte så konstigt att man inte har uppnått bättre resultat med tanke på hur brottsutvecklingen har sett ut. Men med det sagt så finns det absolut förutsättningar att använda resurserna mer effektivt, exempelvis genom att försöka hitta långsiktiga lösningar i stället för att flytta runt personal.

I debatten heter det ofta att det behövs fler poliser. Lina Fjelkegård anser att det stämmer i framför allt Stockholm, där antalet poliser inte har ökat i samma utsträckning som i andra delar av landet. Men på det stora hela borde polisen snarare fokusera på att få poliser att stanna kvar i yrket, menar hon.

– Man behöver ofta erfarenhet för att bli en bra utredare och därför är det allvarligt att många inte stannar kvar så länge. Så det är en central sak som polisen borde arbeta med.

”Klart att det är oroande”

Lena Nitz håller med om att det tar tid att bygga upp polisiär förmåga, men menar ändå att det måste ske en förändring.

– Om inte brotten minskar och andelen uppklarade brott ökar – grova brott som mängdbrott – riskerar otryggheten öka, förtroendet för rättsväsendet att sjunka och samhällskontraktet att urholkas. Det är klart att det är oroande. Brottsligheten har kommit att bli ett av de största hoten mot företagandet i Sverige. Svenska företag är överens om att minskad brottslighet och ökad trygghet är en av de mest prioriterade frågorna för att förbättra det lokala företagsklimatet.