Debatten om digitalisering och skatt saknar viktiga pusselbitar

Åsa Hansson och Joakim Wernberg skriver på DN debatt (7 november) om hur digitalisering och AI påverkar skattesystemets förutsättningar. Deras analys har förtjänster men saknar viktiga pusselbitar.

Mycket har onekligen hänt i omvärlden på de mer än 30 år som passerat sedan det som kallats århundradets skattereform. Men även svensk beskattning har förändrats, framför allt de senaste 20 åren.

Skattetrycket har sedan millennieskiftet krympt från 49 till 42 procent av BNP. Tack vare växande ekonomi har samtidigt skatteintäkterna ökat med cirka 700 miljarder kronor realt, det vill säga justerat för inflationen. Per capita har skatteintäkterna ökat med drygt 20 procent. Detta har kunnat ske samtidigt som viktiga, om än otillräckliga, reformer har genomförts.

Bolagsskatten har sänkts stegvis från 28 till 20,6 procent tillsammans med genomgripande förändringar av regelverket. Entreprenörsskatten (3:12-reglerna) har förbättrats, även om Sveriges kapitalskatt fortfarande internationellt sett är hög. Sverige har slopat förmögenhetsskatten som ett av de sista länderna i världen. Arvs- och gåvoskatten har gått samma väg, vilket bland annat Norge och Österrike följt efter. Skatten på arbete har minskat genom successiva jobbskatteavdrag, värnskatten har slopats och systemen för RUT och ROT har etablerats.

Hansson och Wernberg har rätt i att åtskilligt mer behövs. Det gäller inte minst Sveriges marginalskatter som är bland de absolut högsta i världen och tas ut på förhållandevis låga inkomstnivåer. För att stimulera FoU finns visserligen sedan tio år incitament via arbetsgivaravgiften, men de har varit alltför klena och dras med allvarliga tillämpningsproblem för många företag. Därför är det välkommet att regeringen nyss tillsatt en utredning för att se över detta tillsammans med expertskattesystemet, som även det har flera brister.

Bland världens länder diskuteras digitaliseringens påverkan på förutsättningarna för beskattning framför allt inom ramen för OECD:s arbete med Inclusive Framework (IF) som samlar 142 länder. Överenskommelser med stor betydelse har fattats och fler är under het debatt.

Det gäller inte minst införandet av minimiskatt, som EU omsatt i ett direktiv. Från och med 2024 ska skatten uppgå till minst 15 procent för alla bolag med omsättning över 750 miljoner euro. Intensiva diskussioner förs också som kan leda till betydelsefulla skiften där beskattningsrätten flyttas till länder med stora marknader. USA har en nyckelposition i förhandlingarna. Finansminister Janet Yellen på Treasury Department är positiv medan förslagen än så länge mött massivt motstånd av den republikanska delen i kongressen.

Möjligheterna till och tillämpningen av distansarbete, som sedan pandemin fått ytterligare fart, får mycket riktigt stor betydelse för beskattningen. Detta är följaktligen ett viktigt arbetsfält för OECD. En Stakeholder Day hölls i september och ett grundligt arbete har sjösatts för att analysera avgörande frågor om beskattningsrätt.

För att stärka svensk konkurrenskraft behövs fortsatta reformer av vårt skattesystem. De omfattande diskussioner som förs i internationella fora kommer i många fall vara avgörande för våra möjligheter. Den svenska regeringen måste vara aktiv, bilda allianser och tillvarata intressena för små exportberoende ekonomier som den svenska.