Fryst elskatt gynnar konkurrenskraften

Varje år indexeras skatten på el upp enligt konsumentprisindex. Vid det senaste årsskiftet var höjningen av normalskattesatsen ovanligt stor beroende på den höga inflationen, från 36 öre per kilowattimme till 39,2 öre. För att elpriserna inte ska bli ännu högre vill regeringen att den automatiska uppräkningen pausas under år 2024 och 2025.

– Vi välkomnar förslaget. Det dämpar ökade priser på el och gynnar därför konkurrenskraften för företag i Sverige, konstaterar Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

Av de remissinstanser som hittills har lämnat sina svar på regeringens förslag att pausa indexeringen av energiskatten på el under två år, bland andra Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät och Skatteverket, är alla positiva.

I vintras var elkostnaderna osedvanligt höga och en uppräkning hade skapat ännu högre kostnader för företagen.

– Alla som betalar normalskattesatsen på el, både företag och privatpersoner, påverkas positivt. Även om det inte är många ören det handlar om så hjälper pausen i uppräkningen ändå till att dämpa effekten som en uppräkning hade inneburit för elpriset, säger Robert Lönn.

Förslaget påverkar dock inte företagens industriella tillverkningsprocesser som redan har den lägsta nivån på elskatt, 0,6 öre per kilowattimme, och inte heller de särskilda industriprocesser som är fullt skattebefriade.

Går förslaget igenom är det 2023 års nivå som gäller de kommande två åren. Annars hade skatten på el räknats upp med 3,8 respektive 5,2 öre för 2024 och 2025, och på uppräkningen hade det dessutom tillkommit moms på 25 procent.

– Energiskatten på el är bara en del av det totala elpriset men förslaget visar ändå att regeringen vill vidta aktiva åtgärder för att inte energiskatten ska höja priset på el ytterligare. Skatten ska i alla fall inte öka. Eftersom alla gynnas av det här, både företag och privatpersoner, tror jag att det är en åtgärd som har brett stöd, säger Robert Lönn.

”Enkelt och träffsäkert”

Bland andra remissinstanser finns Ekonomistyrningsverket, ESV, som konstaterar att förslaget innebär ”ett enkelt och träffsäkert sätt att kompensera hushållen för effekten av en kraftig prisökning”. Samtidigt pekar myndigheten på att mängden förslag på energiskatteområdet den senaste tiden ”motiverar en bredare utvärdering av syftet och målet med den svenska energibeskattningen”.

Även Konjunkturinstitutet, KI, instämmer i att pausad indexering kan motverka höjda elpriser, även om det troligen bara har ”marginell effekt på hushållens utgifter för el”. KI efterlyser en analys också av andra möjliga åtgärder, ”såväl nedsatt moms på el som direkta bidrag till utsatta grupper”.

Beslut om förslaget väntas i höst i samband med att 2024 års budget spikas.