Miljardnota med återinförd revisionsplikt

Revisionsplikten för företag med max 3 miljoner i nettoomsättning, 1,5 miljoner i balansomslutning och tre anställda togs bort 2010. Det var en efterlängtad och uppskattad förändring.

I december 2017 presenterade Riksrevisionen plötsligt en granskning av reformen där myndigheten hävdade att risken för skattefusk och ekonomisk brottslighet ökat och att revisionsplikten borde återinföras.

Näringslivets företrädare reagerade starkt mot rapporten.

– Företagens kostnader skulle öka med flera miljarder per år om revisionsplikten återinförs. Det skulle innebära en betydande försämring, för det här är en av de viktigaste förenklingsreformerna som genomförts i Sverige, säger Claes Norberg.

Riksrevisorn Helena Lindberg uppger att det ingår i Riksrevisionens uppdrag att på eget initiativ inleda granskningar av olika reformer.

– Jag står fast vid att reformen kostar mer än den smakar och att de förhoppningar som fanns inte har infriats. Man kan anta att skatteundandragandet och anlitandet av svart arbetskraft har ökat, säger hon.

Riksrevisionens påstående att slopandet av revisionsplikten lett till ökad ekonomisk brottslighet möter motstånd. HUI Research har gjort en egen undersökning som visar att man inte alls kan dra dessa slutsatser.

– Det Riksrevisionen har visat håller helt enkelt inte och det är bekymmersamt att det ska ligga till grund för politiska beslut i den här frågan. Det finns vetenskaplig evidens för att regelkrångel och regelbörda drabbar framför allt småföretagare. Om man minskar regelkrånglet så ökar tillväxten för små företag, säger professorn i nationalekonomi, Sven-Olov Daunfeldt, vid HUI Research.

Svenskt Näringsliv, HUI och Småföretagarnas riksförbund är överens om att den slopade revisionsplikten blivit en succé. Näringslivets företrädare vill därför se att fler företag undantas från revisionsplikten och hänvisar till internationella förhållanden.

– Våra konkurrentländer har väsentligt högre tröskelvärden för revisionsplikt och många företag är på en konkurrensutsatt internationell marknad. Därför behöver vi ha samma regler som resten av Europa. Argumentet att slopad revisionsplikt har lett till en massa brottslighet är ganska konstigt. En utökad revision löser inte ekonomisk brottslighet bland företagare, det måste till helt andra åtgärder, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Länder som Tyskland, Storbritannien och Nederländerna utnyttjar EU:s tillåtna gränsvärden maximalt. Det innebär att företag i dessa länder med 8 miljoner euro i nettoomsättning, 4 miljoner euro i balansomslutning och 50 anställda undantas från revisionsplikten.

– Det är märkligt att Riksrevisionen inte gör en internationell jämförelse. Det är inte särskilt sannolikt att det förekommer en omfattande brottslighet utan kontroll bland företagare i Tyskland och Storbritannien. För att vi ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga behövs att Sverige följer efter och istället höjer gränsen för revisionsplikt till den maximalt tillåtna, säger Claes Norberg.