Reglerna för FoU-avdrag behöver ses över

Skattejuristen Katarina Bartels från Svenskt Näringsliv inledde seminariet med att berätta att organisationen fick signaler för några år sedan om att detta är en viktig fråga och att avdragen inte fungerar som de ska.

Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, Svenskt Näringsliv, beskrev vikten av FOU-investeringar. Globalt har de tredubblats de senaste 20 åren men i Sverige har deras andel av BNP stagnerat och vi ligger under nivån i viktiga konkurrentländer.

– Det finns tre sätt för staten att öka FOU-investeringarna: Staten kan bedriva mer egen forskning, de kan välja ut forskning att stödja eller så kan de ge skatteincitament till företag som själva väljer vad de ska satsa på. Fördelarna med skatteincitament är att det är konkurrensneutralt och att det kan nå små- och medelstora företag, sa Emil Görnerup.

Tara Muinafshar, skattejurist på Svenskt Näringsliv, förklarade bakgrunden till dagens regler för skatteincitament. Reglerna infördes 2014 efter att ha utretts av företagsskattekommittén som valde just nedsatt arbetsgivaravgift bland annat eftersom det även skulle gå till företag som ännu inte är vinstgivande. Syftet var det skulle omfatta all FOU och att särskilt nå små- och medelstora företag.

Granskat reglerna

Svenskt Näringsliv har granskat hur reglerna fungerar i praktiken. Gränsdragningar är svåra för företagen, särskild för nya företag. Utformningen är också för snäv, exempelvis har mjukvaruutveckling ”generellt sett” inte omfattats. Granskningen resulterade i ett antal förslag och förra året lämnade organisationen in en hemställan om lagändring.

– Definitionen av FOU-avdraget ska vara ändamålsenlig och rättssäker, beviskraven måste sänkas, vi behöver se över vilken instans som ska bedöma vad som är FOU och så bör vi göra en internationell utblick, sa Tara Muinafshar.

Ulf Åkerström, forskningschef Skinome Research AB, berättade om företagets satsning på att ta fram produkter för mikrobiom hudvård. Det handlar om produkter med mer aktiva ämnen och mindre konserveringsmedel. Företaget som är riskkapitalfinansierat har en lång rad samarbeten med KTH, Uppsala universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet och har publicerat forskningsresultat i vetenskapliga publikationer.

Företaget har tagit hjälp av skatteexpertis för att kunna använda FOU-avdraget, den totala ansökningstiden omfattade hela fyra omgångar ansökningar hos Skatteverket och tog totalt 1,5 år innan de till slut fick godkänt.

– Medvetenheten om möjligheten till avdrag är låg, kraven på dokumentation är otydlig och den långa ansökningsprocessen leder till finansiell osäkerhet för företagen, sa han.

Pia Blank Thörnroos, från Rättsavdelningen på Skatteverket presenterade aktuell statistik för FOU-avdraget. Förra året var det 2800 företag som tillsammans ansökte om 2,3 miljarder i avdrag. Antalet företag som ansökt har inte ökat nämnvärt sedan 2014. Totalt arbetar cirka 20-30 personer med FOU-avdraget på Skatteverket. De branscher som främst använder FOU-avdraget är teknisk konsultverksamhet inom industriteknik, datakonsultverksamhet, dataprogrammering och annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling.

”Tio års erfarenhet borde öppna för en utvärdering”

Förra året slutförde Skatteverket cirka 300 kontroller som resulterade i att 65 procent fick ändrade eller borttagna ansökningar. Ofta saknas det full dokumentation vilket kan bero på att dokumentation och ansökningar görs i efterhand. Störst oklarhet är det kring begreppet ”utveckling”. Blank Thörnroos höll med de andra talarna om att man behöver se över reglerna.

– Skatteverket delar Svenskt Näringslivs uppfattning att reglerna behöver ses över. Snart tio års erfarenhet borde öppna för en utvärdering och eventuell översyn som kan innebära att såväl lagtext som förarbeten blir tydligare eller att man hittar ett annat sätt att bidra till företag som arbetar med forskning och utveckling, sa hon.

I publiken fanns nationalekonomen Åsa Hansson från Lunds universitet som var med i företagsskatteutredningen som tog fram förslaget om FOU-avdrag samt riksdagsledamöterna Helena Lindahl från Centerpartiet och Eric Westroth från Sverigedemokraterna.

Åsa Hansson var glad att reglerna utformades så att nya företag som inte går med vinst kunde få nedsättningen. En utvärdering av reglerna bör även omfatta hur pengar används, om de går till högre löner eller nya projekt.

Helena Lindahl efterlyste en enklare lösning för företagen och Erik Westroth föreslog att någon annan instans än Skatteverket borde göra bedömningarna – kanske forskarskattenämnden.

Anders Ydstedt