Reglerna som stoppar externa ledamöter i styrelsen

Externa ledamöter i företagens styrelser kan bidra med expertis och specialkunskaper som inte finns i företaget, såsom kunskap om digitalisering, internationalisering eller finansiering. De kan också bidra med nätverk och kontakter och de kan ge andra, och ibland neutrala perspektiv i förhållande till ägare – vilket kan efterfrågas av finansiärer eller mindre delägare.

Externa ledamöter gör också att underlag måste tas fram till möten vilket ställer krav på tydligare processer. De gör helt enkelt att styrelsearbetet professionaliseras. I samband med generations- eller ägarskifte kan externa ledamöter dessutom stå för långsiktighet genom att kvarstå över ägarskiftet. Det finns således många skäl för företag att ta in externa ledamöter.

Men det har blivit svårare att få dem att tacka ja till uppdragen och det finns framför allt två skatteregler som försvårar för företag att rekrytera externa styrelseledamöter. Dels får de inte arvoderas via ledamotens eget företag, utan ersättningen för insatserna måste sedan några år betalas ut som lön. Det andra hindret är det så kallade skatterättsliga företrädaransvaret, som gör att styrelseledamöter kan bli personligt ansvariga för ett företags skatteskulder.

Kompetensen i styrelserummet riskerar att försvagas

En som har engagerat sig i denna fråga är Malin Hamlin, som är ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Hamlin driver LSS-boenden i Vimmerby och har också flera styrelseuppdrag i andra företag. Hon har själv sett hur rekryteringsbasen minskat på grund av skatteregeln och är orolig för att kompetensen i styrelserummet riskerar att försvagas och att mångfalden håller på att fasas ut.

– Inte minst mindre företag är beroende av att kunna rekrytera styrelseledamöter som ofta är seniora och som kan bidra med sina erfarenheter och nätverk för att hjälpa företaget att växa och kunna göra nya affärer. Men dessa regler gör engagemanget tyvärr mindre attraktivt för många av de personer som verkligen skulle behövas i styrelsearbetet, menar Malin Hamlin.

Smidigare att skicka en faktura

En annan aspekt gäller styrelseledamotens egna villkor. Många styrelsemedlemmar som ofta har ett aktivt yrkesliv, genom anställning eller egna företag, kan behöva fakturera sina arvoden för att skapa en sund ekonomisk balans. Att ge möjlighet till fakturering underlättar en smidigare samordning av styrelseuppdrag ihop med styrelsemedlemmarnas övriga profession. Ersättning i form av lön innebär för styrelsearbete att det inte ger någon anställningstrygghet, inga förmåner knutna till lönen och ingen tjänstepension, ingen sjuklön eller ersättning vid vård av barn.

– Till detta kan vi ju också lägga perspektivet att näringslivet som bekant befinner sig i en stor förändringsprocess. Om vi vill att våra små och medelstora företag ska kunna vara framgångsrika på en allt mer global arena behöver vi också ta tillvara den kompetens som erfarna personer besitter. Vi behöver dem i våra styrelser, fortsätter Malin Hamlin.

– Skattereglerna minskar helt enkelt rekryteringsbasen för styrelseledamöter och kompetensen i styrelserummet riskerar därmed att försvagas, fortsätter hon. Jag har därför skrivit till riksdagsledamöter för att uppmärksamma dem på problemet och få dem att återinföra möjligheten att fakturera styrelsearvoden.

Komplicerad administration

Dagens tillämpning av skattereglerna tillkom för några år sedan via en dom från Högsta förvaltningsdomstolen. Följden är att företagen får en komplicerad administration och för styrelseledamoten blir uppdragen mindre attraktiva om de inte längre kan använda intäkter från flera företag för att hantera kostnader som kontor och tidningar.

– Många hade förväntningar på att utredningen om 3:12-reglerna skulle ta fram en lösning på frågan om att styrelsearvoden skulle kunna faktureras. Tyvärr kom det inga sådana förslag men det finns fortfarande möjlighet för regeringen att lösa problematiken i den fortsatta beredningen, menar Richard Hellenius, skatteexpert på Svenskt Näringsliv.

Stora risker

Utöver begränsningen av hur arvode kan betalas ut finns det även ett hinder som medför ett skatterättsligt företrädaransvar, vilket gör att de som tar ett styrelseuppdrag utsätter sig för betydande risker. Detta är ett problem som har en längre historik och där Svenskt Näringsliv lyft fram allvarliga brister i över ett decennium.

Företrädaransvaret innebär att en företrädare för en juridisk person kan bli personligt ansvarig för betalning av den juridiska personens obetalda skatter och avgifter om han eller hon inte har sett till att skatten eller avgiften betalats senast på förfallodagen. Lagen säger visserligen att för att kunna påföras företrädaransvar måste företrädaren agerat uppsåtligt eller varit grov oaktsam. I praktiken görs dock inte någon sådan subjektiv bedömning trots att lagtextens krav på uppsåt eller grov oaktsamhet. Regelverket har därför under många år starkt kritiserats, framförallt för att systemet är driver fram konkurser och har tillämpats alltför mekaniskt och schablonmässigt.

Svenskt Näringsliv har i ett antal studier granskat hur det skatterättsliga företrädaransvaret tillämpas och de visar att Skatteverket vinner i princip i samtliga fall i domstol. År 2020 gjordes en statlig utredning (SOU 2020:60) som kom med förslag om förbättringar såsom förtydliganden av lagtexten, möjlighet till befrielse från ansvaret och en tidsfrist.

– Utredningen var ett steg i rätt riktning men tillämpningsområdet för reglerna bör tydligt snävas in. Företrädaransvaret bör, om reglerna ska finnas kvar, endast träffa särskilt klandervärda fall och en företrädare som vidtagit åtgärder för att komma till rätta med den ekonomiska situationen ska inte kunna påföras ett företrädaransvar. Om staten inte lidit någon skada genom en fortsatt drift ska utgångspunkten vara hel befrielse för eventuell betalningsskyldighet, säger Katarina Bartels, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

– Vi har väntat sedan 2020 på att förslagen ska omsättas i ny lagstiftning och glädjande nog finns det med i juni på regeringens lista på årets propositioner.