Succén som banade väg för generationsskiften

I tider då den politiska retoriken ofta handlar om att återta kontroll och att begränsa frihet lyfts sällan de reformer som gjorde Sverige rikare. En av dessa regeländringar är arvs- och gåvoskattens som avskaffades i december 2004.

För företagarvärlden var det en stor lättnad att slippa en skatt som skapade krångel och skatteplanering inför ett förestående generationsskifte.

Anders Ydstedt, en av Sveriges främsta experter inom området, skrev redan en bok när det begav sig, Generation Ä – som i ägarskifte. Nu, 20 år senare, kommer uppföljaren Generation Ö – som i överlåtelse.

– Det är bara att konstatera att den här reformen verkligen har varit lyckad. Det har blivit mycket enklare att göra generationsskiften, sa Anders Ydstedt på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Många av de positiva effekterna hade man klart för sig redan i samband med slopandet, men inte alla.

– Vi underskattade förändringen som följde av att framgångsrika entreprenörer blev kvar i landet och återinvesterade sina pengar där man har sina nätverk och kontakter, säger Anders Ydstedt.

Viktiga reformer

Många menar att de reformer som gjordes på 90-talet var helt avgörande för att Sverige åter skulle bli ett tillväxtland efter de mörka åren på 70-talet och 80-talet, men bortser samtidigt från de viktiga skattelättnader som infördes tio år senare. Det handlar inte bara om att arvs- och gåvoskatten avskaffades, utan också om att det så kallade 3:12-regelverket ändrades i grunden 2006 och förmögenhetskattens slopande 2007.

– Det riktigt stora tycker jag är att vi ser hur Sverige har förändrats när det gäller kapitalbildning, att framgångsrika entreprenörer blir kvar i Sverige och tar vara på sina nätverk med duktiga människor och investerar här i Sverige. Tidigare försvann både pengar och kompetens. Till exempel är Stockholm efter Silicon Valley den plats som har flest unicorns i världen och börsen har fått över 500 nya företag på tio år, säger Anders Ydstedt.

Maud Spencer som driver familjeföretaget Svalson berättar om hur hennes far och svåger tvingades att hantera det gamla regelverket vid ett arvskifte kring millennieskiftet. Bland annat såg de ingen annan utväg än att utnyttja ett undantag som innebar att de kunde ge aktier i bolaget till nästa generation till ett värde av maximalt 10 000 kronor per år för att komma undan delar av arvs- och gåvoskatten.

Slopandet av skatten löste många knutar:

– Jag tror absolut att det var en av anledningarna till att de faktiskt valde att gå vidare med ägarbytet. Då omsatte företaget 10 miljoner kronor och hade sex anställda. Idag omsätter företaget 90 miljoner kronor och har 60 anställda, säger Maud Spencer, och ser det som ett exempel på hur viktigt det är att en ny generation företagare får chans att skapa nya värden och tillväxt.

Nu har det gått över 20 år och det gäller att lägga en grund för nästa generationsskifte:

– Jag har två söner, 32 och 27 år gamla. Den äldre sonen säger att han inte vill driva företaget, men den yngre sonen vill jobba vidare i bolaget. Idag är jag väldigt glad för att jag inte har tvingats förbereda ett arvskifte från när de var i 15-årsåldern genom att ge dem aktier som sedan måste omfördelas vid själva skiftet, säger Maud Spencer.

Daniel Schönström, vd på S-Schakt, menar att rättvisefrågorna var svårast att hantera när hans far Olle skulle lämna över företaget till nästa generation. Daniel var inledningsvis inte intresserad av att ta över, men är idag glad att han gjorde det. Hans syskon, som valde andra karriärer i livet, var förstås tvungna att kompenseras.

– Vi hade lite olika sätt att värdera företaget och kom fram till en lösning som byggde på öppenhet, säger Daniel Schönström.

Underlätta ägarskiften

Samtidigt finns det alltjämt mycket som kan göras för att underlätta vid ägarskiften. Anders Ydstedt nämner bland annat den karensregel som finns i 3:12-regelverket och som med högre skatt hindrar att en entreprenör efter en bolagsförsäljning startar ett nytt företag inom fem år. Nu ska karenstiden visserligen kortas till fyra år, men det räcker inte.

– Det är en fotboja på entreprenörskapet. De som kanske har störst förutsättningar att bygga företag, som båda har kompetens och erfarenhet från nätverk, får sina pengar inlåsta, säger Anders Ydstedt.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman gav under seminariet inga löften om att karenstiden ska bort under denna mandatperiod, men håller med om att den skapar problem. Han menar också att Sverige bör göra det lättare att använda personaloptioner och nämner också den statliga inkomstskatten som ett tänkbart reformområde på skatteområdet:

– Jag tycker att sådana här saker som optionssystem och den statliga inkomstskatten är saker som är kvar att titta på, säger han.

Han nämner också bland annat den pågående översynen av 3:12-reglerna och att det blir möjligt att ta med sig mer förluster vid en bolagsförsäljning.

– Det är mycket som fortfarande är krångligt och svårt. Man behöver ha mycket god tid på sig att planera och strukturera vid ett ägarskifte. Det är klart att här finns ett förenklingsarbete kvar att göra, säger Niklas Wykman.

Han vill också bredda perspektivet. Det finns skatter som ger stora skatteintäkter, men har få negativa effekter, menar han. Och så finns det skatter som ger litet i skatteintäkt, till exempel arvs- och gåvoskatten, men har stora negativa effekter.

– För en företagare fattas beslut på marginalen hela tiden, ska jag göra det eller ska jag inte göra det? Då kan en arvs- och gåvoskatt ha jättestor betydelse, fastän den är liten i ett offentligt finansiellt sammanhang, säger han.