Bristyrkeslistan ifrågasätts: ”Tar inte hänsyn till vad företagen behöver”

Är det verkligen lämpligt att myndigheter ska avgöra vilka medarbetare som företag kan rekrytera? Frågan diskuterades på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv nyligen. Bakgrunden är att regeringen vill begränsa arbetskraftsinvandringen genom att införa ett medianlönekrav, alltså ett lönegolv som i dagsläget är 35 600 kronor i månaden, för arbetskraftsinvandrare.

Men för att mildra de negativa effekterna ska vissa yrken undantas från medianlönekravet. Undantagen ska gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige eller i en viss del av Sverige. Migrationsverket har fått i uppdrag att ta fram en förteckning över yrken som kan undantas från ett medianlönekrav – en förteckning som ska utgå från Arbetsförmedlingens bedömning av bristsituationen i olika yrken.

Det här är ett mardrömsprojekt, konstaterade Jonas Grafström, Fil dr och vice vd på Ratio, på seminariet.

– Jag tycker synd om de som ska försöka göra detta, sa han och konstaterade att den svenska arbetsmarknaden är långtifrån homogen och skiljer sig åt bland annat på geografiska aspekter.

– Det kan skilja flera procentenheter i arbetslöshet och flera hundratusen i skillnad på lönerna mellan olika kommuner. Jag avundas inte den som ska räkna aggregerat på det här.

Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega, menar att det finns ett grundläggande problem med bristyrkeslistan från Arbetsförmedlingen.

– Den tar inte hänsyn till vad företagen behöver och vem de vill anställa, sa han.

När det gäller exempelvis städyrken så räcker det med att personen som skriver in sig på Arbetsförmedlingen säger att ’Jag kan tänka mig att jobba med städ’ så anses personen stå till arbetsmarknadens förfogande, berättade han.

– I verkligheten är det inte så. Hade det varit så hade våra medlemsföretag anställt dem. Det är mycket lättare att anställa en arbetssökande i Sverige än att anställa någon från tredje land. Man gör inte det för att det är kul, utan för att man måste.

Han menar att det här går tvärtemot regeringens arbete med att minska regelkrånglet och byråkratin.

– Våra medlemsföretag är oerhört frustrerade över man går in och petar i verksamheten.

– Man ska också komma ihåg att det inte bara är de som ska komma hit som vi blir av med, utan även de som redan är här och blir av med sina arbetstillstånd. Hela processen slukar tid och kostnader.

Det finns stora utmaningar när det gäller arbetskraftsexploatering, men det här är inte rätt väg, menar Jonas Jegers.

– De som verkar på den svarta marknaden bryr sig inte om några undantagslistor eller att man gör rätt för sig.

– Vi ska inte sätta dit de företag som har tecknat kollektivavtal, som tar sitt arbetsgivaransvar och är seriösa.

Merit Frost Lindberg, riksdagsledamot (M), medgav att det finns en risk att det nya systemet kan skapa en hel del problem.

– Moderaternas utgångspunkt är alltid att staten ska styra så lite som möjligt.

– Vi jobbar intensivt för att skapa färre regler och administration. Jag ser att det här inte är en enkel fråga.

Det är märkligt att politiken går in och sätter lönerna, menar Charlotta Helge, samhällspolitisk chef på TCO.

– Det är inte så vi brukar göra på den svenska arbetsmarknaden, där vi kommer överens i kollektivavtal.

Hon menar att det istället borde göras satsningar på att stärka arbetskraftsinvandrarnas rättigheter och skapa fler möjligheter att vända sig till fackförbund eller myndigheter om man råkar ut för arbetslivskriminalitet.

– Fokusera på de stora problemen med oseriösa aktörer och inte på de företagen som vill sköta sig.

Mota arbetslivskriminalitet

Syftet med det nya systemet är bland annat att mota arbetslivskriminalitet och även få fler arbetslösa i jobb.

– Det finns ingen som tror att den här enskilda åtgärden kommer lösa det utan regeringen jobbar med en helhet, sa Merit Frost Lindberg och nämnde bland annat den kommande bidragsreformen.

– Vi har en situation som är rätt absurd med 100 000-tals människor i Sverige som skulle kunna jobba men som inte gör det, samtidigt som vi importerar arbetskraft.

Anton Holmlund, förbundsordförande på LUF, menade det nya systemet inte kommer att minska arbetslösheten.

– Vill man lösa arbetslösheten i Sverige på längre sikt måste vi se till att vi har företag som går bra, som går med vinst och kan anställa fler. Då måste de ha tillgång till kompetens.

– Framför allt ska man inte behöva lägga enorma resurser på lobbyism för att få in sina yrken på den här undantagslistan.