Snedvriden bild av glädjebetyg i Sveriges Television

Programmet Vetenskapens värld i Sveriges Television sände den 23 maj ett inslag som bland annat handlade om likvärdig betygsättning. I programmet förmedlas en bild av att det är friskolorna som orsakar glädjebetyg, det vill säga att eleverna får högre betyg än vad deras kunskapsnivå motiverar.

Skolverket som dels gjort egna undersökningar, dels har gjort en forskningsgenomgång på området, ger dock en helt annan bild. De skriver själva i rapporten ”Likvärdiga betyg och meritvärden” (2020:7).  

”Skolverkets analyser visar att skillnaden mellan huvudmäns betygssättning i årskurs 9 endast förklarar ungefär 1,5 procent av den totala variationen i betygssättning mellan skolor. Kanske är förklaringsgraden något underskattad då fristående skolor även bedömer de nationella proven mer generöst och kanske är problemen något större i ämnen som inte har nationella prov, men fortfarande är det orimligt att tro att denna faktor är avgörande för den totala variationen. Andelen fristående skolor har ökat kraftigt över tid och konkurrensen om eleverna har ökat, men skillnaderna mellan skolors betygssättning har varit i stort sett konstant.”

Svenskt Näringslivs uppfattning är att glädjebetyg är en styggelse och ska bekämpas. Orättvis betygsättning leder till att ansträngningen att lära sig inte premieras tillräckligt, vilket i sin tur riskerar att påverka elevens motivation. Även lärarnas motivation att förmedla kunskaper riskerar att påverkas negativt.

Dessutom skapas orättvisa mellan elever. Det kan till exempel leda till att en elev går miste om en utbildningsplats, eller ett framtida jobb, på grund av att en annan elev har fått glädjebetyg och därmed tar platsen. När betygen inte är pålitliga som urvalsinstrument drabbar det också näringslivets kompetensförsörjning, eftersom det kan leda till att det inte är de mest lämpade som anställs. Förtroendet för hela skolsystemet riskerar också att urholkas.

Problemet med bristande likvärdighet i betygssättning går emellertid att åtgärda. Den viktigaste åtgärden är att snarast digitalisera de nationella proven och knyta betygen till resultaten på de nationella proven. Detta kan göras på flera sätt. Till exempel kan ett högsta spann tas fram för tillåten avvikelse på skolnivå mellan resultaten på nationella prov och betygen, och sanktioner kunna vidtas om en skola överskrider spannet. Regeringen måste skynda på digitaliseringen av de nationella proven samt snarast låta utreda hur knytningen mellan nationella prov och betyg närmare bör utformas.