SYV-uppdraget förändras i grunden

”Vi är bryggan mellan nutid och framtid” och ”Vi kan motivera eleverna i skolan genom att sätta upp mål för framtiden och på så sätt skapa engagemang”. Det är svaret från två studie- och yrkesvägledare om varför deras jobb finns. Citaten kommer från Studie- och yrkesvägledning – framgångsfaktorer och utmaningar, en ny skrift som Svenskt Näringsliv tagit fram och som presenterades på ett seminarium den 30 maj.

Att studie- och yrkesvägledning är viktigt är Svenskt Näringsliv långt ifrån ensamma att tycka. Bra studie- och yrkesvägledning underlättar elevernas studie- och yrkesval. Motverkar könsstereotypa val. Den har potential att ge eleverna en inblick i arbetslivet och ge dem en möjlighet att börja arbeta upp kontakter. Bra studie- och yrkesvägledning har också en potential att höja studieresultaten, sätta skolan i ett sammanhang och hjälpa till med att öka förståelsen för varför skolan är viktig.

Frågan om studie- och yrkesvägledning är tätt sammankopplad med samverkan mellan skola och näringsliv. Många företag är väldigt engagerade i skolan. Hundratusentals praoveckor, apl-veckor och studiebesök genomförs varje år. Trots det så upplever företagen inte att samverkan fungerar tillräckligt bra. I Svenskt Näringslivs stora undersökning om det lokala företagsklimatet som presenterades förra veckan får parametern skolans kontakter med det lokala näringslivet snittbetyget 2,94 på en 6-gradig skala. Men med rätt struktur kan man göra massor och i vår nya guide om kompetensförsörjning finns exempel att lära av.

Svenskt Näringsliv anser att studie- och yrkesvägledningen ska ha kompetensförsörjningen i fokus. Det skulle gynna både eleverna och arbetslivet. Det är också viktigt att mätbarhet och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen ökar.

1 juli i år ändras skollagen så att principerna för dimensionering av gymnasial utbildning förändras. Förändringen kommer också innebär att studie- och yrkesvägledningsuppdraget förändras i grunden. Från och med 2025 är det inte bara elevernas önskemål som ska styra gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens dimensionering utan också arbetsmarknadens behov. Det måste påverka skolans studie- och yrkesvägledning. Uppdraget blir ett annat. Säkert svårare men också bättre.