Urholkat lönebidrag försvårar för personer med funktionsnedsättning att få jobb

– Vi känner oss brända på systemet.

Det säger Elisabeth Tedestål som driver Vellingeblomman, en handelsträdgård med kafé, restaurang och olika event i skånska Vellinge. Företaget har under årens lopp tagit emot människor med funktionsnedsättningar som i och med det har fått en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Formellt sker det genom en anställning där lönen delvis betalas med ett lönebidrag, maximalt 20 000 kronor vid heltidsanställning. Summan har legat kvar på samma nivå sedan 2020 och under tiden har inflationen och de allmänna kostnadsökningarna urholkat lönebidraget. Det gör att företaget inte längre kan anställa människor med funktionsnedsättningar.

– Ja, tyvärr. Den nedsatta arbetsförmågan kvarstår ju även när den ekonomiska kompensationen blir mindre. Alla människor har sina olika förutsättningar och vi vill dra vårt strå till stacken och hjälpa till men nu går det inte längre, säger Elisabeth Tedestål.

Något som drev på beslutet att inte längre anställa människor som går på lönebidrag, var hur Arbetsförmedlingen hanterade en av de personer som Vellingeblomman hade anställt. Efter en tid på företaget gjorde Arbetsförmedlingen den utvärdering som alltid sker av en sådan anställning. Enligt Elisabeth Tedestål var det en enskild, muntlig utvärdering med lönebidragstagaren och det konstaterades då att allting ”fungerade bra” och att det därför inte längre behövdes något lönebidrag.

– Så det drogs bara in, från en dag till en annan, utan att vi var involverade i beslutet. Det gjorde att vi plötsligt hade en person anställd på samma villkor som den övriga personalen, säger Elisabeth Tedestål.

Även den tidvis omfattande administration som omger en anställd med lönebidrag har bidragit, tillsammans med det ständiga bytet av handläggare på Arbetsförmedlingen där varje ny måste uppdateras.

– Därför kommer vi inte att ta emot fler, tyvärr, säger Elisabeth Tedestål.

Minskat med 14 procent

Vellingeblomman är inte ensamma om att fatta det drastiska beslutet att sluta anställa medarbetare med lönebidrag. I rapporten ”Lönebidrag stärker kompetensen”, som publicerades nyligen, redovisas Arbetsförmedlingens egen statistik som visar att i januari 2016 var det 74 157 personer som tog del av ett lönebidrag. I december 2023 hade den gruppen sjunkit till 63 639, en minskning med 14 procent.

Det handlar om människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar men med bibehållen arbetsförmåga. Det handlar också om människor som tidigare har arbetat inom exempelvis socialtjänsten, skola, vård och omsorg och bränt ut sig och där en lång rehabilitering kan klassas som en funktionsnedsättning.

Det är främst i den privata sektorn, som är ryggraden i systemet, som allt fler arbetsgivare väljer att inte anställa nya människor med lönebidrag eller att avstå från att förnya de lönebidragsanställningar som pågår när deltagarperioden tar slut.

Att fler arbetsgivare väljer att inte anställa på lönebidrag, innebär i sin tur att Arbetsförmedlingen inte fullt ut utnyttjar anslaget för lönebidrag. Det blir pengar över varje år. Det är medel som kunde ha räckt till att ge ytterligare närmare 12 000 personer med funktionsnedsättningar jobb och därmed en förbättrad livskvalitet, enligt rapporten. Mellan åren 2019 och 2023 steg istället arbetslösheten bland människor med funktionsnedsättningar som fortsatt har arbetsförmåga, från 7,8 till 16,4 procent.

– Alla behövs på arbetsmarknaden och personer med funktionsnedsättningar utgör en del av företagens kompetensförsörjning.

Det säger Patrik Karlsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Han vill att rapporten ska ses som en väckarklocka, framför allt på de problem som möter både människor med funktionsnedsättningar och de arbetsgivare som vill anställa dem.

Ska kompensera för lägre produktivitet

Sverige har en hög sysselsättningsgrad och en arbetsmarknad med ofta hög kompetensnivå där andelen så kallade enkla jobb har minskat. Trots det återfinns tusentals människor med funktionsnedsättningar på arbetsplatser runt om i Sverige. För en del av dem gör funktionsnedsättningen att de har nedsatt arbetskapacitet och i många fall är lönebidraget en tydlig förutsättning för att de ska få ett jobb över huvud taget. Syftet med lönebidraget är att kompensera arbetsgivaren för den minskade produktivitet som en funktionsnedsättning innebär.

– Tyvärr gör det inte det idag, säger Ulrika Persson, ordförande för Skoopi som är de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation och som arbetar med att hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden

Taket i lönebidraget ligger sedan ett antal år på 20 000 kronor i månaden. All lön över det, inklusive sociala avgifter, betalar arbetsgivaren 100 procent av oavsett produktionsförmåga hos den anställde. Ulrika Persson pekar på att personer med lönebidrag har en genomsnittlig nedsättning i arbetsförmågan på 68 procent. Det innebär att personen på en heltidstjänst bedöms kunna prestera i genomsnitt en tredjedel mindre än vad en person utan nedsättning förväntas göra. I takt med att det allmänna löneläget stiger, så motsvarar lönebidraget en allt mindre del av arbetsgivarens totala lönekostnad.

– Medianlönen hos anställda med lönebidrag är cirka 25 000 kronor. Ett lönebidrag på 68 procent ger därför bara en kompensation med cirka 18 500 kronor per månad, det vill säga knappt 53 procent av lönekostnaden inklusive sociala avgifter. Det har många företag inte råd med, hur mycket de än vill hjälpa till. Inte ens verksamheter utan vinstintressen klarar den här kalkylen, säger Ulrika Persson.

Hänvisar till politiken

Ansvaret för att ersättningsnivån fortsatt ligger kvar på 20 000 kronor per månad vilar på politiken, menar Shanis Wollarth, sektionschef på enheten för riktade insatser på Arbetsförmedlingen. Hon säger dock också att just nivån har kommit i skymundan eftersom myndighetens arbete har fokuserat på ”andra frågor”. Enligt Shanis Wollarth handlar det om de uppgifter som Arbetsförmedlingen får från regeringen via regleringsbrevet. I årets regleringsbrev finns särskilda uppdrag riktade inom funktionshinderpolitiken.

– Samtidigt är det skevt att enbart titta bara på lönebidraget. Lönebidrag är en av de särskilda insatser vi har för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Att endast titta på lönebidragen ger inte en rättvisande bild då flertalet individer har lönebidrag och exempelvis hjälpmedel eller personligt biträde vilket gör att arbetsgivaren får mer än bara den ekonomiska subventionen som lönebidraget utgör, säger Shanis Wollarth.

Vid sidan av kritiken mot det urholkade lönebidraget har även de långa handläggningstiderna hamnat i fokus. Det är Arbetsförmedlingen som avgör om en person ska omfattas av lönebidrag och det sker genom att fastställa vilken så kallad ”funktionhinderskategori” som personen tillhör. Den genomsnittliga tiden för hur lång utredningen som ska fastställa vilken kategori individen tillhör Den utredning har de senste åren ökat från 230 dagar till i vissa fall 380 dagar, visar Svenskt Näringslivs rapport.

– Det är en orimligt lång tid. Människor hinner bli långtidsarbetslösa innan utredningen är färdig, säger Patrik Karlsson.

Erkänner delvis misslyckande

Arbetsförmedlingen själv erkänner att myndigheten delvis har misslyckats med hanteringen av utredningarna. Målsättningen är alltid att undvika att personer hamnar i långtidsarbetslöshet.

– Ja, det har tagit lång tid även om det är många underlag och mycket information från bland annat skolan, Försäkringskassan, kommunen och andra instanser om den enskilda individen som de själva ska lämna in, säger Shanis Wollarth.

De långa utredningstiderna gjorde att regeringen till slut krävde att ”Arbetsförmedlingen ska väsentligt korta den tid det i genomsnitt tar att identifiera och registrera funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.” Det menar Arbetsförmedlingen att myndigheten nu har gjort och därmed kortat tiderna till under 300 dagar.

– Vi har ett större fokus på att snabbt identifiera människor som skriver in sig på Arbetsförmedlingen om de har ohälsa eller funktionsnedsättning. Vi har även strukturerat om arbetssättet och ökat de digitala möjligheterna. Alla människor ska kunna känna att de kan bidra och ha ett arbete. säger Shanis Wollarth.

Slutsatsen i rapporten är att de långa handläggningstiderna och den urholkade nivån i ersättningen är den främsta orsaken till att den svenska arbetsmarknaden inte kan ta del av den resurs som människor med funktionsnedsättningar utgör.

– Det är en mänsklig resurs med kompetenser som vi inte klarar oss utan. Lönebidragen är en insats som inte har de konkurrenssnedvridande effekter som anställningar inom Samhall har och kan tillämpas i en mycket bredare privat sektor, säger Patrik Karlsson.

– Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättningar är helt enkelt onödigt hög.

Anders Carlsson