Sveriges kommuners effektviseringspotential uppgår till minst 91 miljarder kronor

Frågan om att kommuner är olika duktiga på att leverera välfärd för skattepengarna (att de är olika effektiva) har belagts och behandlats i många rapporter från olika avsändare de senaste decennierna. Trots detta händer ganska lite på området, något som bland annat Produktivitetskommissionen noterat i sitt delbetänkande.

I en ny rapport har Nikolay Angelov och Arian Mosaddegh, kvantitativa analytiker vid Svenskt Näringsliv, använt en så kallad DEA-analys för att beräkna effektiviteten i Sveriges kommuner på fyra områden: grundskola, gymnasium, äldreomsorg och bibliotek (ca 50 procent av omsättningen i kommunerna). För dessa fyra områden uppgår effektiviseringspotentialen i sektorn totalt till 91 miljarder kronor. Spridningen mellan kommuner är stor, typiskt är pendlingskommuner nära storstäder de mest effektiva. Rapporten innehåller också en analys av vilka faktorer som samvarierar med effektivitet. Dessa faktorer är bland annat låg skattesats, privata utförare, gott företagsklimat och låga kostnader för den politiska verksamheten.

Den rapporten kommer att diskuteras på ett seminarium.

Kaffe serveras från 13.30.

Deltagare

Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv

Erik Slottner, civilminister (KD)

Emelie Värja, chefsekonom SKR

Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande i Nacka

Viktor Lundblad (M) kommunstyrelsens ordförande i Lerum

Johanna Hornberger (M), kommunstyrelsens ordförande i Danderyd

Robert Gidehag, Svenskt Näringsliv, modererar