Osund konkurrens: Kommunens krog får miljonstöd

När kommuner bedriver verksamhet som är skattefinansierad och kan gå med förlust utan risk för konkurs snedvrids konkurrensen på marknaden.

Detta problem är särskilt tydligt när kommuner driver restauranger som riktar sig till allmänheten, visar en rapport från Svenskt Näringsliv.

Ett exempel är Restaurang Skeppet i Arvika, belägen i kommunens lokaler på Arvika Näringslivscentrum. Trots närheten till flera privata restauranger har verksamheten fått omfattande stöd från kommunen, vilket har lett till skarp kritik från det lokala näringslivet.

Från intern service till publik verksamhet

Restaurang Skeppet startade som en servicefunktion för gäster och studenter vid Arvika Näringslivscentrum, där man bedriver yrkesutbildningar och vuxenutbildning.

Efter en omfattande renovering, där bland annat ett nytt kök byggdes för en kockutbildning, började restaurangen expandera sin verksamhet och marknadsföra sig externt på sociala medier. Restaurangen ansökte också om alkoholtillstånd.

– Tidigare handlade det om intern service, men efter renoveringen förändrades allt. Restaurangen började rikta sig till allmänheten och marknadsföra sig på sociala medier för att nå nya målgrupper, säger Christina Nilsson Särnblad, ekonom och ordförande för Företagarna i Arvika.

Miljonbidrag och subventionerad hyra

Hon kan visa att Restaurang Skeppet de senaste sex åren fått över en miljon kronor i koncernbidrag från kommunen. Dessutom betalar restaurangen en subventionerad hyra som inte speglar självkostnaden för investering och driftskostnader, konstaterar hon.

– Detta är ett skolboksexempel på osund konkurrens. Privata restaurangägare kan inte luta sig mot skattebetalarnas pengar.

Hon påpekar också att kommunallagen tydligt anger att kommuner endast får bedriva verksamhet av allmänt intresse som inte typiskt sett erbjuds av privata aktörer.

– Restaurang Skeppet har passerat gränsen för vad som är tillåtet. Detta är inte längre i linje med kommunallagens ramverk, säger hon.

Kritik från privata aktörer

Protesterna från Arvikas privata restaurangägare har varit omfattande och kritiken har lett till att styrelsen för Arvika Näringslivscentrum tagit fram en ny policy.

– Nu har vi inte ett vinstkrav på oss, men vi ska bära våra kostnader och inte gå med minus. Det är anledningen till att vi marknadsför oss och vi kan inte tacka nej till gäster som vill besöka oss, konstaterar Birger Pettersson Wiik, vd för Arvika Näringslivscentrum.

Och eftersom man driver en kockskola i lokalerna får man också driva en restaurang, menar han.

– Vi har konsulterat jurister från SKR och Konkurrensverket i den frågan.

”Kommunen måste respektera regelverket”

Christina Nilsson Särnblad anser att kockskolan är ett alibi för att fortsätta driva restaurangen i utökat format och på så sätt konkurrera med det privata näringslivet.

Därför måste kommunen lyssna på företagarna och avveckla verksamheten, eller åtminstone återgå till att vara en intern service för Arvika Näringslivscentrums gäster.

– När jag har påpekat det svarar de att vi ska anmäla dem till Konkurrensverket, men det ska inte behövas. Kommunen ska följa regelverket utan att bli tvingad till det.

Birger Pettersson Wiik har en viss förståelse för den kritik som riktats mot restaurangen.

– Det är besvärligt att vi konkurrerar med privat verksamhet men det är inte olagligt eftersom vi driver en kockskola.

En kommun bör tänka sig för både en och två gånger om den ägnar sig åt konkurrerande restaurangverksamhet, menar Stefan Sagebro, expert på industripolitik, konkurrens och statsstöd.

– Det är lätt att kommunens verksamhet konkurrerar med privata företag, och om näringslivet klagar bör man lyssna i stället för att enbart hänvisa till en avstämning med Konkurrensverket och anta att allt är i sin ordning, säger han.