Vinsten med ett slopat krav på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form uppgå till totalt 3,9 miljarder kronor per år för de 435 000 företag som omfattas. Vilka vinster kan då inte göras om regeringen fortsätter regelförbättringsarbetet, frågar Pontus Angland i Eskilstuna-Kuriren.
”I den konsekvensanalys som gjordes inför lagändringen beräknades vinsten med ett slopat krav på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form uppgå till totalt 3,9 miljarder kronor per år för de 435 000 företag som omfattades av studien. Och då ska man veta att de bokföringsskyldiga företagen i själva verket är många fler än så, vilket borde innebära att vinsten i själva verket är ännu större.
Och då ska vi komma ihåg att detta är en ganska enkel förenkling, om uttrycket tillåts. Det enda som ändrats är att vi inte längre behöver spara papperskopian, i övrigt är kraven på arkivering fortfarande lika omfattande. Så om detta kan spara Sveriges företag över 3,9 miljarder kronor, vilka vinster kan då inte göras om regeringen fortsätter regelförbättringsarbetet? ”
Läs hela Pontus Anglands insändare i Eskilstuna-Kuriren.
SME-kommittén