”Kan Tysklands affärskultur och näringspolitik boosta svenska företags framgångar?”

Tyskland är en av Sveriges allra viktigaste exportmarknader. År 2022 uppgick värdet av vår export till 200 miljarder kronor varav Tyskland står för cirka tio procent och är en viktig handelspartner. Inte minst för små- och medelstora företag (SME) är Tyskland intressant på grund av dess geografiska närhet, stabila ekonomi och efterfrågan på högkvalitativa produkter – där Sverige har ett mycket gott renommé.

Det sistnämnda kan SME-ledamoten Adam Brånby, som driver företaget Woolpower, skriva under på.

– Det finns många saker som är positiva med att göra affärer med Tyskland och tyska företag. Något som spontant kommer är att de är ärliga, noggranna och tycker om produkter med hög kvalitet. Många affärer för oss är även långsiktiga där vi har både leverantörer och kunder som går 20–30 år tillbaka i tiden.

Affärskulturerna i Sverige och Tyskland har sina olikheter, vilka är bra att känna till i förhand så att de begynnande affärsrelationerna får en bra start, enligt Eva Häussling från Svenskt Näringsliv. I Tyskland värderar man konsensus lägre än här och det är chefen som fattar beslut. Man brukar där säga ”förtroende är bra men kontroll är bättre” så ett tips till hugade svenska företagare är att komma dit väl förberedda, pålästa på tekniska detaljer och med en faiblesse för effektivitet och respekt för tidsplaner.

En betydande majoritet av tyska företag är familjeägda. Faktum är att drygt 90 procent av alla företag i Tyskland klassificeras som familjeföretag. Dessa företag utgör en central del av den tyska ekonomin, särskilt inom den så kallade Mittelstand, som är en term för små och medelstora företag som ofta är familjeägda och som står för en stor del av sysselsättningen och innovationen i landet.

Många av dem är globalt konkurrenskraftiga och har en stark närvaro på exportmarknader, trots att de ofta är mindre än de stora multinationella företagen. Dr Daniel Mitrenga är chefsekonom på Die Familienunternehmer, som är den tyska organisationen för familjeföretag med 6 500 medlemmar. Samtliga medlemmar är ägare av sina företag, anställda vd eller liknande accepteras ej.

– Familjeföretag har ett långsiktigt perspektiv jämfört med andra och är därmed också mer motståndskraftiga i kriser, som exempelvis de ekonomiska, eller gällande energi som uppstått med Rysslands invasion av Ukraina. De är också oftare finansiellt oberoende och agerar långsiktigt i investeringar för innovationer och nya idéer, trots att det tar lång tid tills det lönar sig.

Die Familieunternehmer vinnlägger sig om att aldrig kräva särregleringar utan de arbetar för bra marknadsmässiga villkor för företagande i stort. Vad vi kallar ett pro-marketperspektiv. Rent konkret rör frågor de driver bland annat kompetensförsörjning, precis som i Sverige ett mycket stort bekymmer i Tyskland, att minska företagens regelbörda och så vill de avskaffa arvsskatten som Tyskland fortfarande har kvar.

I Sverige finns det politiska partier som har tagit initiativ till forum av olika slag som driver näringspolitik. Dessa är ofta en form av kommittéer inom partiet och utgörs av personer som är intresserade av frågorna. Men de har inte samma inflytande som det tyska Mittelstands- und Wirtschaftsunion (MIT) som är CDUs eget företagarråd. CDU står för Christlich Demokratische Union Deutschlands och är svenska Moderaternas och Kristdemokraternas motsvarighet och systerparti.

För att bli medlem i MIT behöver man inte vara medlem i partiet, men man får inte heller vara medlem i något annat parti. MIT har cirka 25 000 medlemmar och närmare 75 procent av CDUs parlamentariker är medlemmar – bland annat partiledaren Friedrich Mertz. Huvudfrågorna just nu rör även här regelförenkling och kompetensförsörjning. Dr Christoph Sprich från MIT berättade:

– Vi påverkar partiets politik via lobbying, sociala medier och positionspapper – men allra mest inifrån. Vi har ofta möten med parlamentarikerna och vi utgör formell eller informell remissinstans till de förslag de tar fram som berör näringslivet. Likaså gällande både valprogram och de mer långsiktiga partiprogrammet. Vi menar också att vägen framåt är marknadsliberal, med stark äganderätt, avtalsfrihet och avskaffande av olika subventioner och särregleringar.

Det finns med andra ord många likheter i policy mellan Svenskt Näringsliv och de båda tyska organisationer. Framför allt borgar detta för goda utsikter för samarbete exempelvis inom EU och förstås i affärer företag emellan. För som Helge Steg från företaget Arta Plast uttrycker det:

– Det är lätt att glömma att Tyskland är en av våra allra största affärspartners. Tyskar är också generellt väldigt positiva till oss svenskar, vilket är en av våra stora konkurrensfördelar som vi fortfarande inte utnyttjat fullt ut.