Näringsutskottets ordförande om småföretagarpolitiken

Bara för att något inte står med i Tidöavtalet, eller om det bara nämns i förbifarten, behöver inte betyda att det är en icke-prioriterad fråga. Det kan helt enkelt vara så att det handlar om något som samtliga partier i regeringsunderlag är ense om och därför inte behöver skrivas ner på ett detaljerat sätt. Regelförenkling är en sådant typiskt exempel, enligt Tobias Andersson.

Regelförenkling är också ett område som Andersson engagerat sig i ända sedan han kom in i riksdagen år 2018 och var ett av de tre ämnen han valde att lyfta i sitt anförande för SME-kommittén den 16 februari.

– Vi planerar nu införa ett implementeringsråd som ska gå igenom alla lagda förslag. Detta kommer att minska på den överimplementering av EU-lagstiftning som Sverige länge varit alltför bra på. Om EU:s minimikrav ska överskridas så måste detta motiveras. Om detta är vi i regeringsunderlaget enliga om, sade Tobias Andersson.

Men Sverigedemokraterna vill gå längre än så och vill följa Danmarks modell.

– I Danmark kan företag spela in signaler till rådet om vilka lagar och regler som inte fungerar, som är förlegade eller som krockar med andra regelverk. Det vill vi ha här i Sverige också. Vi ligger även på regeringen om att förslagen i förenklingsutredningen ska genomföras – vi behöver inte fler utredningar, regeringen behöver skrida till verket och besluta. Sen ser vi också gärna en solnedgångsklausul, vilket innebär att en lag eller en regel upphör att gälla efter ett visst datum som förutbestäms vid dess införande och därefter ska dess relevans prövas på nytt.

Brott mot företag kostar kring 100 miljarder årligen, men prioriteras sällan högt. Därför sjunker också anmälningsfrekvensen när företagen märker att det inte lönar sig att ringa polisen. Att avskaffa sekretess mellan myndigheter för att stävja kriminella är också något som näringslivet önskar.

– Här vill vi bland annat avskaffa mängdrabatten och se en större polisiär närvaro, inte minst vid handelsplatser. Vi ser också positivt på att låta BRÅ göra en rapport om brottslighetens kostnader motsvarande den Svenskt Näringsliv tagit fram. Sen hoppas jag att den nya utbetalningsmyndigheten i alla fall delvis kan fixa problemet med att myndigheternas samarbete är dåligt, men ja absolut – skrota sekretessen mellan myndigheter.

En tredje punkt Andersson ville lyfta gäller tillståndsprocesser. Här ser han miljöbalken som prioriterad att strama upp, liksom att underlätta för etableringar av kraftproduktion likt småskalig kärnkraft. Dels ligger ansvaret på lagstiftarna, dels på regeringen eller staten att ha en bättre styrning av myndigheterna för att få företagens bästa i tydligare fokus.

En fråga som SME-kommitténs arbetsgrupp för skatt diskuterat gäller att återinföra möjligheten att kunna fakturera för styrelsearvoden. Speciellt mindre bolag hämmas av att arvoden bedöms vara inkomst av tjänst, då det blir svårare att rekrytera behövlig extern kompetens till styrelserna. Hur ser Sverigedemokraterna på detta?

– Detta är ingen fråga som något parti verkar driva och ett argument mot ett återinförande som jag hört gäller att det leder till ett oklart ansvar. Men jag kan förstå er syn på saken och hör absolut vad ni säger, svarade Tobias Andersson.

För de som är engagerade i internationell handel är den nya export och investeringsstrategin intressant. Här är Sverigedemokraternas position att det är positivt att regeringen anser att bistånd ska vara handelsfrämjande, vilket gynnar svenska företag. Business Swedens mandat ska säkerställas som möjliggörande, liksom EKNs. Almi kan med fördel också samordna insatser.

Osund konkurrens mellan offentlig verksamhet och privat bolag är tyvärr vanligt förekommande. Det är inte ovanligt att kommunala eller regionala bolag gynnas med bidrag, annan momsplikt, lägre tillståndskrav – och skulle de gå med förlust så täcks det av huvudmannen med skattepengar. Detta leder även till prisdumpning. Hur kommer vi till rätta med det?

– Detta är ett problem som måste åtgärdas. Inte minst ser vi att en del offentligt ägda bolag går under flagg som integrationsprojekt, vilket är galet i sig. Jag ska tillsammans med en kollega som arbetar med arbetsmarknadsfrågor ha möte med serviceföretagen om en del av de här bolagen. Vissa av dem, såsom Lernia, anser jag ska säljas.

Gällande kopplingen skola, näringsliv och morgondagens arbetare och entreprenörer ser Tobias Andersson att det offentliga behöver ta en större del av kostnaden för de utbildningar som företagen idag själva står för. Likaså behöver både studievägledning och matchningen bli avsevärt bättre.

En fråga där Tobias Andersson och SME-kommittén föga förvånande inte var särskilt eniga gäller arbetskraftsinvandring. Näringslivet behöver kompetens och tvingas ofta söka denna utanför EU då ingen som bor i Sverige söker jobben. Den föreslagna minimilönen är för hög. Dessutom är det parterna och inte politiken som ska bestämma lönenivåerna, enligt den svenska modellen. Men Sverigedemokraterna säger nej.

– Detta kommer att bli av. Det står tydligt i Tidöavtalet och vi har ett starkt tryck från våra väljare att strama åt arbetskraftsinvandringen, inte minst på grund av alla de problem vi sett på exempelvis assistansområdet. Däremot ska det kombineras med bidragstak och andra åtgärder så att det lönar sig bättre att skaffa sig ett jobb.

De kriminella avarterna är en baksida av arbetskraftsinvandringen som näringslivet och de seriösa företagen inte vill se, men då är det viktigt att det görs i rätt ordning – bidragstak och liknande måste komma före det att arbetskraftsinvandringen stryps, annars hamnar många företag i stora problem med kompetensförsörjningen.

– Vår tanke är att dessa båda reformer ska införas samtidigt, sade Tobias Andersson.