Rekordlåg nivå för nya företag – ett hot mot Sveriges tillväxt

Färsk statistik från Bolagsverket, sammanställd av Visma Spcs, visar att nyföretagandet i Sverige har sjunkit till den lägsta nivån sedan finanskrisen 2009. Under 2024 registrerades endast 57 400 nya företag, en minskning med 27 procent jämfört med rekordåret 2021. Detta är en oroväckande trend som riskerar att påverka Sveriges konkurrenskraft, arbetsmarknad och ekonomiska återhämtning i en tid av global osäkerhet.

Samtidigt som nyföretagandet minskar visar Entreprenörsskapsforums senaste rapport Global Entrepreneurship Monitor (GEM) att 9,2 procent av svenskarna är engagerade i entreprenörskap i ett tidigt skede (TEA – Total Early-stage Entrepreneurial Activity), vilket är den högsta noteringen hittills. Detta innebär att en större andel av befolkningen än någonsin tidigare är involverad i att förverkliga nya affärsidéer och innovationsprojekt. Sverige ligger trots detta efter våra konkurrentländer – inte minst på området av kvinnors företagande. TEA är ett viktigt mått eftersom det fångar upp individer som befinner sig i uppstartsfasen av företagande eller som nyligen har börjat driva ett företag. Det visar att entreprenörsandan och viljan att skapa nya företag är stark, trots ekonomiska och strukturella hinder.

Den höga andelen tidiga entreprenörer indikerar att Sverige har en bred grund av kreativa och företagsamma individer, men att allt färre faktiskt tar steget till att registrera sina verksamheter som bolag. En oroväckande negativ trend, inte bara här utan en generell omvärldstrend är att nyföretagandet är på nedgång. Detta kan bero på flera faktorer, såsom höga kostnader för att starta och driva företag, osäkerhet kring skatteregler och administrativa krav, eller bristande tillgång till finansiering.

När nyföretagandet sjunker minskar Sveriges förmåga att förnya sig och stärka sin konkurrenskraft, vilket är särskilt allvarligt i dagens konjunkturläge med stigande kostnader, hög inflation och låg tillväxt.

För att vända den negativa trenden i nyföretagandet måste politiken fokusera på att minska dessa hinder och skapa ett mer företagsvänligt klimat som gör det möjligt för fler av dessa tidiga entreprenörer att etablera och utveckla sina företag. Annars riskerar Sverige att gå miste om nya innovationer, jobb och den tillväxt som små och medelstora företag bidrar med. Små och medelstora företag (SME) är hjärtat i svensk ekonomi. De utgör 99,9 procent av alla företag i landet och står för 64 procent av jobben.

Och visst går det att vända trenden och skapa en starkare grund för nyföretagande. Några förslag kan vara att:

Minska regelbördan och stärka förutsägbarheten: Företag upplever fortfarande en betungande regelbörda. Förenklingsrådets roll måste stärkas för att tidigt identifiera konsekvenserna av ny lagstiftning för företag. Dessutom behöver existerande regler utvärderas kontinuerligt – om syftet inte uppnås eller om kostnaderna överstiger nyttan bör reglerna justeras eller avskaffas.

Stärka konkurrenskraften i skattesystemet: Sveriges skattesystem behöver bli mer företagsvänligt. Sänkt beskattning av företagande, exempelvis genom reformering av entreprenörsskatten (3:12), skulle förbättra förutsättningarna för företag att investera, växa och skapa jobb. Samtidigt måste den administrativa bördan kopplad till moms och skatter förenklas, särskilt för små företag.

Stödja innovation och digitalisering: Att främja digitalisering och teknisk utveckling inom SME-sektorn är avgörande. Digitala lösningar sänker trösklarna för små företag att expandera och möta den globala konkurrensen, särskilt inom EU:s inre marknad.

I en tid när Sveriges ekonomi präglas av lågkonjunktur och företagare kämpar med ökade kostnader är det viktigare än någonsin att skapa gynnsamma förutsättningar för nyföretagande. Små företag är särskilt känsliga för ekonomiska svängningar och byråkratiska hinder, vilket förstärker behovet av reformer. Vi ser också hur kompetensbrist och svårigheter att rekrytera hindrar tillväxt, trots att arbetslösheten förblir hög. Detta visar på ett behov av bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov, något som stärker både befintliga företag och nyföretagandet.

Om vi vill att Sverige ska förbli en stark entreprenörsnation måste politiken prioritera åtgärder som underlättar, uppmuntrar och stärker de små företagen och nyföretagandet. Företagen är inte bara navet i ekonomin, utan också grunden för vårt välstånd.