Vad händer om önskningarna slår in? 

I dagens globala ekonomi är valutakurser mer än bara siffror på en skärm – de är livsnerven för ett lands exportindustri. För Sverige, en nation som är beroende av internationell handel för ekonomisk tillväxt, är det dags att omfamna euron eller åtminstone binda den svenska kronan till eurons växelkurs. Det finns många skäl till detta men en aspekt, som det diskuteras för lite om, är att skydda våra små- och medelstora exportföretag från de faror som kan uppstå om kronan blir för stark, för fort.

I diskussionen om euron talar många aktörer idag för att den svenska kronan är undervärderad och borde bli starkare. Men jag tror att man ska vara försiktig med att önska sig detta. Risken finns att önskningarna slår in.

Kronan har de facto försvagats runt 30 procent mot euron under de senaste 25 åren och samtidigt svajat kraftigt upp och ner. I början av 00-talet kostade en euro drygt 9 kr. År 2010 studsade euron en kort period upp till att kosta över 10,50 för att något år senare ligga runt 8,50. Därifrån har kronan trendmässigt försvagats för att nu guppa runt 11,50 kronor per euro. Med en svagare krona blir vi svenskar fattigare. Det blir dyrare för svenska turister på utlandssemester och svenska konsumenter får betala mer för varor som importeras. Samtidigt har en allt svagare krona stärkt svenska företag som har stor del nettoexport.

Sveriges exportföretag har länge varit kända för sin kvalitet och innovation. Exportföretag som Volvo och Ericsson har satt Sverige på världskartan för handel, tillverkning och innovation. Men vad många inte vet är att knappt hälften av Sveriges export kommer från, mer eller mindre okända, små- och medelstora företag. 

Den svenska kronans svaga värde har för dessa företag varit gynnsam, men utgör samtidigt en ständig risk. Om kronan skulle stärkas mot andra valutor blir produkter dyrare för utländska köpare. Detta leder till minskad efterfrågan och minskade intäkter för svenska exportföretag. Om kronan dessutom skulle stärkas kraftigt på kort tid, lek med tanken 20 procent på ett år, skulle det få förödande konsekvenser för framför allt små- och medelstora bolag.

Varför är just denna grupp företag extra utsatta? Framför allt för att de, till skillnad från stora företag, oftast bara har tillverkning i Sverige vilket får konsekvensen att en stor del av kostnaderna är i svenska kronor. Stora multinationella företag har tillverkning – och då även kostnader – på många olika geografiska platser, vilket gör dem mindre sårbara för valutarörelser. Utöver detta geografiska perspektiv arbetar små- och medelstora företag i betydligt mindre utsträckning med valutasäkringar. Stora företag har både kunskaper och resurser för valutasäkringar, något som ofta saknas hos det lilla företaget.

Vad händer om kronan stärks för snabbt?

Ett tankeexperiment med en kronförstärkning på runt 20 procent på ett år skulle betyda att en euro gick från 11,40 till 9,10 kronor. Det skulle vidare betyda att ett företag som omsatte 50 mkr med 60 procent försäljning på export till EU och alla kostnader i svenska kronor skulle tappa knappt 6 mkr i intäkter men ha kvar alla kostnader. Om detta tänkta företag över tid gör en vinst på 10 procent, skulle företaget i stället göra en förlust på 1 mkr. Företaget skulle, för att uppnå samma ekonomiska resultat, behöva öka sina priser mot EU med 25 procent, vilket av naturliga skäl inte är görbart.

Denna risk är något som våra svenska exportföretag står inför men något våra kollegor i Finland, Danmark eller Tyskland slipper. Men är en sådan oproportionell kronförstärkning ens trolig?

Historiskt har vi sett stora svängningar i kronans värde. Mellan februari 2009 och juli 2012 stärktes kronan från 11,40 till 8,40 vilket är 27 procent. Under 11 månader, mellan mars 2020 och februari 2021, stärktes kronan med cirka 10 procent. Dessa två exempel är extrema och har sina förklaringar, men vi lever samtidigt i en extrem tid. Ta bara pandemin, den höga oväntade inflationen eller kriget i Ukraina som exempel på saker som ingen förutsåg skulle hända innan de faktiskt hände. Och det gick fort.

Ett scenario där kronan kraftigt stärks på kort tid kommer att slå ut många välskötta små och medelstora företag. Företag som kanske både har en hållbar affärsidé och konkurrenskraftiga produkter, men som inte har möjlighet att skydda sig mot en valutakurs som slår fullständigt fel. Precis som en osannolik ränteuppgång gick hårt åt många högbelånade företag och pandemin slog stenhårt mot vissa branscher, skulle en kraftig kronförstärkning kunna slå ut många små- och medelstora exportföretag.

Riskabelt att stanna utanför eurozonen

I dagens konkurrensutsatta marknad har vi inte råd att vara naiva. Länder runt om oss i Europa har redan tagit steget att ansluta sig till euron för att skydda sina ekonomier. Genom att införa euro eller binda kronan till dess växelkurs skulle Sverige minska risken för volatilitet och ge våra exportföretag en stabil plattform att växa på.

Visst, det finns farhågor och motstånd mot att ansluta sig till euron. Oro över att förlora kontrollen över den nationella ekonomin och suveräniteten är legitima. Men vi måste fråga oss själva: Vilket är viktigare, att bevara vår nationella självständighet eller att skydda våra exportföretags förmåga att konkurrera på den globala marknaden?

Att stanna utanför eurozonen innebär att vi tar onödiga risker. Vi riskerar att förlora affärer, arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt på grund av valutakursens instabilitet. Det är dags för Sverige att tänka framåt och fatta modiga beslut för att säkra vår plats i den globala ekonomin.

Låt oss inte vara rädda för förändring. Att ansluta sig till euro eller koppla kronan till dess växelkurs är inte att ge upp vår identitet som nation, det är att visa mod och ansvar gentemot våra exportföretag och vår ekonomi. Ju tidigare vi agerar, desto starkare kommer vår ekonomi att vara i den globala arenan. Det är dags för Sverige att omfamna framtiden och ge våra exportföretag, inte minst landets små- och medelstora företag, den stabilitet de behöver för att blomstra.

Adam Brånby är ägare av Woolpower Östersund och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.