Utanförskapet är Sveriges största utmaning

Sverige har ett stort utanförskap. Det handlar om över 1,3 miljoner svenskar som inte försörjer sig själva. Samtidigt har coronakrisen övergått till en omfattande kompetenskris med företag som inte hittar människor med rätt utbildning att anställa. Nu krävs en offensiv företagarpolitik för att fler ska komma i arbete..

I Sverige är bara 4 miljoner helt självförsörjande. Att så få ska bära hela försörjningsbördan och betala för allas gemensamma kostnader är en ekvation som inte går ihop.

Utanförskapet gör att Sverige utvecklas åt fel håll på många plan, men om vi lyckas vända utvecklingen frigörs enorma resurser för människor, företagen och samhället.

Inför valet 2022 krävs därför att alla krafter mobiliseras för att bryta utanförskapet och skapa förutsättningar för företagen att växa och skapa nya arbeten.

Ett växande Sverige. Det börjar med företagen.

I Sverige är bara 4 miljoner helt självförsörjande

Med andra ord står endast fyra av landets tio miljoner invånare för både sin egen och övriga samhällets försörjning.

Över 1,3 miljoner i arbetsför ålder arbetar inte alls eller arbetar så lite att det offentliga måste komplettera med ersättningar eller bidrag.

För att beräkna antalet icke självförsörjande har endast personer i arbetsför ålder (20–64 år), cirka 5,8 miljoner personer, inkluderats. Samtidigt har personer med studiemedel exkluderats, cirka 500 000 personer. De som räknas som självförsörjande är personer vars bruttolön är över 186 000 per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare, cirka 4 miljoner personer. Efter dessa tre steg återstår de 1,3 miljoner personer som inte uppfyller kravet, och därmed definieras som icke självförsörjande.

Det är varken realistiskt eller eftersträvansvärt att alla 1,3 miljoner ska försörja sig själva genom arbete, men de som kan arbeta ska göra det.

Så ser självförsörjningen ut i kommunerna

Här kan du se självförsörjningsgrad och antalet personer som inte är självförsörjande för varje län och kommun i Sverige.

Välj län

Välj kommun

Självförsörjning i hela Sverige75,1 %

Ej självförsörjande personer (hela Sverige)1 335 439

Självförsörjning i kommunen-

Ej självförsörjande personer (kommun)-

Så har vi tagit fram statistiken

För att beräkna antalet personer som är icke självförsörjande har endast individer som är i arbetsför ålder (20–64 år) inkluderats. Personer som har studiemedel ingår inte i måttet. Till självförsörjande räknas personer som har en bruttolön över 186 000 kronor per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare.

Självförsörjningsgraden på länsnivå är ett genomsnitt som har beräknats på samtliga kommuner i länet.

Det behövs en politik för ökad självförsörjning
Läs artikeln...

Så påverkar utanförskapet de offentliga finanserna

Sveriges utanförskap kostar samhället minst 270 miljarder kronor årligen bara i direkta transfereringar och uteblivna skatter. När personer går från utanförskap till självförsörjning frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser.

Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder). Det kan också sättas i relation till de samlade försvarsutgifterna (63 miljarder). För varje individ som går från bidragsförsörjning till självförsörjning stärks de offentliga finanserna med 340 000 kronor.

Så definierar vi utanförskap

Det saknas idag en vedertagen definition av utanförskap. När vi använder begreppet utanförskap gör vi det för att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som inte försörjer sig själva genom arbete. Antalet bygger på data från SCB över personer som erhåller sociala ersättningar för sin försörjning.

Utanförskapet kostar varje självförsörjande svensk 67 000 kronor per år

Sveriges stora utanförskap kostar samhället 270 miljarder årligen, vilket är mer än vad försvaret och rättsväsendet kostar tillsammans. För varje arbetande och självförsörjande svensk innebär det en kostnad på 67 000 kronor per år.

För att beräkna kostnaden per självförsörjande har de senast tillgängliga offentliga utgifterna för år 2019 och utanförskapets kostnad för år 2020 delats på antalet självförsörjande år 2019, cirka 4 miljoner personer.

För varje individ som går från bidrag till självförsörjning stärks de offentliga finanserna med 340 000 kronor. Det betyder att när personer går från utanförskap till att försörja sig själva frigörs samhällsresurser som exempelvis kan användas för att anställa nya undersköterskor, lärare och poliser.

Arbetslösheten i Sverige

Den höga arbetslösheten innebär framför allt stora kostnader för den enskilde som står utan arbete och därmed får minskade möjligheter till egen försörjning. Men också för samhället som helhet. Den höga arbetslösheten försvårar förstärkningar av välfärden, när färre betalar skatt och mer skattepengar går till bidrag.

Under coronapandemin har långtidsarbetslösheten ökat och dessutom har många fått svårare att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har varit hög under lång tid, men Sveriges arbetsmarknad har också utvecklats sämre än jämförbara länder och vi har nu EU:s fjärde högsta arbetslöshet.

19,7%Ungdomsarbetslöshet

7,3%Arbetslöshet

2,9%Långtidsarbetslöshet

^{Källa: ekonomifakta.se, december 2021}

Långtidsarbetslösheten en stor utmaning

Långtidsarbetslösheten har stigit till rekordnivåer och antalet uppgår nu till närmare 190 000 personer, vilket motsvarar hälften av de arbetslösa.

Erfarenheterna från tidigare kriser visar att det också finns överhängande risk för att långtidsarbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Detta illustreras i diagrammet nedan, där långtidsarbetslösheten legat kvar på samma nivåer som efter finanskrisen trots den efterföljande högkonjunkturen.

Antal långtidsarbetslösa

^{Källa: Arbetsförmedlingen}

En hög långtidsarbetslöshet även efter pandemin innebär i sin tur att fler riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Det gäller i synnerhet de utrikes födda, som i dag utgör cirka två tredjedelar av de långtidsarbetslösa. Den senaste högkonjunkturen visade att antalet långtidsarbetslösa personer födda i Sverige minskade stadigt, samtidigt som andelen långtidsarbetslösa utrikes födda ökade i snabb takt.

Antal långtidsarbetslösa, utrikes och inrikes födda

^{Källa: Arbetsförmedlingen}

Arbetslös, sysselsatt eller självförsörjande – svårt att hänga med? Vi reder ut begreppen

Arbetskraften

Den andel av befolkningen i åldrarna 15-74 år som antingen arbetar eller söker arbete.

Sysselsatt

En person räknas som sysselsatt efter att ha utfört minst en timmes arbete under en referensvecka. Arbetet kan vara som anställd, egen företagare eller att man hjälper till i familjens företag. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderas också som sysselsatta.

Arbetslös

En person som ingår i arbetskraften, men som inte är sysselsatt. I SCB:s månatliga arbetskraftsundersökningar räknas en person som arbetslös om denna inte är sysselsatt men kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan.

Självförsörjande

En person som har en arbetsinkomst före skatt på över 15 500 kronor, eller är klassad som företagare. Efter skatt är det ungefär 12 600 att leva på i månaden.

Långtidsarbetslös

Arbetsförmedlingens definition, som används i diagrammet ovan, avser en person som varit arbetslös i mer än ett år.

Stor skillnad mellan inrikes och utrikes födda

Arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre än för inrikes födda. Ett sätt som det illustreras på är sysselsättningsgapet. Sverige uppvisar näst störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i Europa, vilket indikerar att det är svårare för utrikes födda att komma i arbete i Sverige än i andra länder.

Sverige är det EU-land som uppvisar näst störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda efter Rumänien, följt av Nederländerna och Tyskland. Jämfört med inrikes födda är sysselsättningsgraden i Sverige 17,7 procentenheter lägre bland utrikes födda. Om man endast ser till sysselsättningen bland utrikes födda sticker Sverige dock inte ut negativt jämfört med övriga länder. Det stora sysselsättningsgapet i Sverige ska alltså delvis ses mot bakgrund av att sysselsättningsgraden bland inrikes födda är hög jämfört med andra europeiska länder.

Arbetslösheten bland utrikes födda återspeglas också i självförsörjningsgrad, där 6 av 10 är självförsörjande jämfört med 8 av 10 inrikes födda.

När siffrorna bryts ned ytterligare finns också stora skillnader mellan män och kvinnor. Lägst självförsörjningsgrad har utrikes födda kvinnor med 52 procent, och högst har inrikes födda män med 84 procent.

När alltför få människor inte kan försörja sig genom eget arbete påverkas också den ekonomiska utvecklingen.
Läs mer

4 av 5 företag har svårt att hitta rätt kompetens

Det stora utanförskapet existerar parallellt med en stor kompetenskris i näringslivet. Vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen misslyckas, ofta på grund av det inte finns kandidater med rätt kompetens. Det sker trots en hög och växande arbetslöshet.

Utmaningarna att hitta rätt arbetskraft finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag. Att företag hittar den kompetens de behöver är en förutsättning för Sveriges framtida välstånd och konkurrenskraft.

Ett växande och mer inkluderande Sverige kräver att fler kommer i arbete, och det sker huvudsakligen ute i de svenska företagen. För att minska utanförskapet och kompetenskrisen krävs därför en offensiv företagarpolitik.

Det senaste året har företag fått svårare att hitta rätt arbetskraft

I september 2020 uppgav 43 procent att de upplevde ”svårt att hitta rätt arbetskraft” som det främsta hindret för det egna företagets generella tillväxt. Ett år senare har siffran ökat till 59 procent.

Fyra snabba om kompetenskrisen bland företagen

79% har svårt att hitta erfaren personal
59% uppger svårt att hitta rätt arbetskraft som det största hindret för tillväxt
47% har svårt att hitta nyutbildad personal
33% upplever att det är dålig kvalitet på skolutbildningar

Så mycket välfärd skapar ditt företag

Tillsammans med sina medarbetare skapar företagen skatteintäkter som går till skola, vård, äldreomsorg och rättsväsende. Besök Välfärdsskaparna för att se hur mycket ditt företag bidrar med till välfärden.

Till Välfardsskaparna