Sverige har en stolt tradition som kunskapsnation med utbildning och forskning i världsklass. Men när konkurrensen hårdnar behöver Sverige höja ambitionsnivån. För att säkra framtida kompetens och konkurrenskraft krävs stärkt fokus på STEM-ämnena, högre kvalitet och snabbare genomströmning i hela utbildningssystemet och bättre matchning på arbetsmarknaden. Det menar Maria Bernhardsen, ansvarig för utbildningsfrågor och kompetensförsörjning.
God tillgång till högkvalitativ utbildning och möjlighet till livslångt lärande är två starka kort som Sverige behöver värna, och som har lagt grunden för många svenska innovationer och framgångsrika företag.
– Vi har en lång historia av innovationer och tekniska genombrott. Alltifrån Alfred Nobel och dynamiten till alla de startup-företag som har blivit globalt framgångsrika. Inte minst inom tech-sektorn. Vi var också väldigt snabba på bollen med ung företagsamhet (UF). Allt detta har gett Sverige ett bra utgångsläge, säger Maria Bernhardsen.
För att vässa Sveriges konkurrenskraft pekar Maria Bernhardsen ut tre områden som särskilt viktiga: högre kvalitet och snabbare genomströmningen i hela utbildningssystemet, förbättrad matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov samt att fler väljer att utbilda sig inom STEM-ämnena.
– Vi tappar för många längs vägen. 17 procent av grundskoleeleverna och 20 procent av gymnasieeleverna går inte vidare till nästa nivå. Inom den högre utbildningen är det nästan hälften som inte tar examen på utsatt tid. Missmatchningen på arbetsmarknaden är också en stor utmaning. Företagen efterfrågar kompetens som inte alltid matchar de sökandes kvalifikationer, säger Maria Bernhardsen.
För att Sverige ska kunna konkurrera globalt de kommande åren betonar Maria Bernhardsen också vikten av att satsa ännu mer på STEM-ämnen, AI och digital utveckling.
– Vi behöver kliva fram inom STEM-området. Och vi behöver bli ännu bättre på att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens som inte sällan kommer in på just dessa områden där Sverige inte står sig lika starkt, säger Maria Bernhardsen.
Att allt färre väljer att läsa en yrkesutbildning är också en utmaning.
– Till 2035 så kommer företagen att sakna nästan 300 000 yrkesutbildade. För att klara både produktionen, elförsörjningen och den gröna- och digitala omställningen måste vi ligga i framkant både inom STEM-områdena och se till att fler väljer yrkesutbildningar, säger Maria Bernhardsen.
Vad är möjligt att åstadkomma på tio år, till år 2035?
– Allting börjar i klassrummet. Vi behöver mer kunskapsrika läroplaner och kursplaner med tydlig progression som stöd för en mer effektiv undervisning. Vidare behöver vi säkerställa att eleverna knäcker läskoden tidigt i åldrarna. Vi behöver också säkerställa att lärarutbildningen håller högre kvalitet och att yrkesverksamma lärare får den kompetensutveckling de behöver. Till sist skulle jag till 2035 också vilja se att alla elever får möjlighet att testa på företagande. Genom att träna förmågor så som ansvarstagande och samarbete, som UF erbjuder, får elever möjlighet att bättre förbereda sig för framtidens arbetsmarknad, säger Maria Bernhardsen.