”För att Sverige ska bli konkurrenskraftigt så behöver kapitalskatten komma ner till 20 procent”

Reformer som slopandet av arvs- och gåvoskatt och förmögenhetsskatt, sänkningar av bolagsskatten samt bättre regler för fåmansföretagsdelägare, det som ofta kallas entreprenörsskatten eller 3:12-reglerna, har haft stor betydelse för att förbättra Sveriges företagsklimat.

Men trots en positiv utveckling så är det inte i första hand på skatteområdet som Sverige har sina främsta styrkor som företagarland. Johan Fall lyfter fram vårt entreprenörsklimat, att Sverige har en väl fungerande finansmarknad och är ett stabilt och välskött land som viktiga styrkor att värna. På skatteområdet behövs fortsatta reformer för att vässa konkurrenskraften:

– Även om vi har rättat till detta med arvsskatt och gåvoskatt samt förmögenhetsskatterna, så har vi fortfarande en normalskattesats på kapital på 30 procent. Det är klart högre än i omvärlden. Och kapital är en flyktig skattebas som är väldigt viktig för att främja investeringar och få fart på ekonomin, säger Johan Fall.

Skattetrycket vid millennieskiftet var nästan 49 procent. Efter ett antal skattereformer så har det kommit ner till omkring 41 procent. Jämför man med snittet i OECD så ligger Sverige fortfarande högt.

– De senaste åren har vi faktiskt sänkt marginalskatten med åtta procentenheter vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Men Sverige ligger fortfarande väldigt högt när man jämför Sverige med många av våra konkurrentländer, säger Johan Fall.

Vilka skatter behöver förändras för att stärka drivkrafterna och få fart på tillväxten?

– För att Sverige ska bli verkligt konkurrenskraftigt så behöver kapitalskatten komma ner åtminstone till 20 procent. Vi har gjort flera analyser, som fått stöd av välrenommerade IFO-institutet i München, som visar att sänkt kapitalskatt kan vara helt statsfinansiellt neutralt. Och den utvärdering som gjordes efter slopandet av värnskatten visade att reformen redan betalat sig dubbelt upp genom ökade skatteintäkter, säger Johan Fall.

Johan Fall menar också att en sänkning av den högsta marginalskatten ner till 40 procent skulle betyda mycket för drivkrafterna och stärka förutsättningar för tillväxt i ekonomin.

– Marginalskatterna påverkar drivkrafter till arbete både när det gäller att lägga in fler timmar, men minst lika viktigt är värdet av de där timmarna. Att man är beredd att ta ett större ansvar, kanske ta större risker, vara beredd att byta jobb, säger Johan Fall.

I undersökningar lyfter företagare ofta momsområdet som ett av de mest komplicerade och efterfrågar förenklingar. Det är särskilt de olika undantagen som skapar merarbete och ökade kostnader för företagen. Rättssäkerheten måste också stärkas.