Behovet av ökad elproduktion är en fråga som diskuterats flitigt under lång tid. Något som historiskt inte fått lika mycket utrymme i debatten är behovet av modernisering och utbyggnad av elnäten, men i takt med utvecklingen har elnäten seglat upp som en allt viktigare fråga i den energipolitiska debatten. Orsaken är att Sveriges elförbrukning beräknas mer än fördubblas till år 2045, och för att möta det ökade behovet krävs stora investeringar i robust och modern el-infrastruktur. Men det finns flera hinder.
Ellevio är ett av Sveriges största energi- och elnätsföretag med verksamhet som spänner över flera olika affärsområden, från elnät till laddinfrastruktur och energilagring. Företaget spelar därmed en viktig roll i utvecklingen av framtidens energisystem. Och Ellevios mål är tydligt: att förverkliga klimatomställningen och möjliggöra energiomställningen. Det görs genom att säkra elförsörjning och erbjuda nya tjänster som gör att industrin och transportsektorn kan minska utsläppen och skapa konkurrensfördelar när olja, kol och gas byts mot el.
Om näringslivet ska klara att ställa om och fasa ut fossila bränslen behövs stora mängder fossilfri el. Prognoser visar att Sveriges elanvändning kommer att mer än fördubblas och gå från dagens omkring 140 TWh till omkring 340 TWh 2045. Samtidigt är stora delar av Sveriges befintliga elnät eftersatt och når sin tekniska livslängd inom en snar framtid. Detta innebär att investeringsbehovet är mycket stort, i kronor så handlar det om närmare 1 000 miljarder kronor.
Ellevios vd Johan Lindehag betonar elnätets centrala roll i bygget av morgondagens energisystem och menar att framtidens nät behöver ta höjd för ett ökat elbehov på längre sikt.
– En robust infrastruktur för elförsörjning är själva navet i omställningen, elnäten kopplar ihop produktionskedjan med konsumenten. Att bygga elnät som kan möta behoven är avgörande för om vi ska lyckas. Samtidigt finns det en backlogg i vårt befintliga elnät, förra generationens nät byggdes ut under 1960 och 1970-talen, och det har tjänat oss väl. Men när de nu behöver bytas ut sammanfaller det med att kapaciteten behöver öka. Vi behöver både modernisera tekniken och förstärka kapaciteten så att Sverige klarar sig de kommande 50 åren.
Vad som behöver göras är tydligt. Men möjligheten att satsa bromsas enligt Johan Lindehag av tre tydliga hinder.
– Först och främst är det tillstånden. Nätutbyggnaden fastnar i segdragna tillståndsprocesser som gör att det kan ta upp till ett decennium att komma i gång och bygga. Problemet är välkänt men ännu har ingen förändring skett. Ledtiderna måste kortas.
– Sedan behöver vi ett mer stabilt investeringsklimat. Vi kommer behöva göra stora investeringar till 2045 och binda upp mycket kapital. Då måste det finnas både en politisk och regulatorisk stabilitet. Ständiga regulatoriska förändringar skapar otrygghet och bidrar till försämrade möjligheter att investera både i nätutveckling och elproduktion. Politiken måste hjälpa till att ta bort dessa hinder. Som det ser ut nu står hela energiomställningen och faller med tillståndsprocesserna och investeringsklimatet. Detta är helt avgörande, inte bara för att vi ska kunna ställa om och få ner utsläppen, det handlar också om svensk konkurrenskraft och välfärd. Sverige får inte misslyckas med detta.
– Den tredje utmaningen handlar om resurser och kompetens. Vi kommer behöva ohyggligt mycket mer personal för att klara omställningen till 2045. Av de ca 1000 miljarder som behöva investeras i elnätet utgör ungefär hälften kostnader för personal. Det rör sig främst om personer som arbetar ute i fällt, och det är ett bristyrke redan idag.
Vad krävs för att det ska bli ett mer stabilt investeringsklimat?
– Det måste finnas en modell som håller över lång tid och som alla kan leva med, sen ska man låta den vara. Så fort man gör förändringar innebär det mer risk och osäkerhet. Förändring är inte gynnsamt i det här fallet. Sedan måste den politiska viljan filtreras ner i myndigheterna som ska bevilja tillstånd och sätta villkoren.
Hur kommer utbyggnaden att påverka företag och hushåll?
– Det största skälet till att vi gör det här handlar om att vi ska nå nationens hållbarhets- och klimatmål för 2045. Vi måste se till att svenska företag även fortsatt har god tillgång till fossilfri el så att näringslivet kan fortsätta expandera, skapa arbetstillfällen och vara konkurrenskraftigt. Massor av investeringar behövs, men det finns inget alternativ. Det är en infrastrukturinvestering som Sverige bara måste göra.
Slutligen, var tror du att Ellevio kommer att vara om 10 år?
– Om 10 år kommer vi att vara en energikoncern som har växt både i storlek, i våra geografier och sett till vilka produkter och tjänster vi tillhandahåller. Målsättningen kommer att vara den samma, att vi ska möjliggöra energiomställningen för industrin och transportsektorn. Om 10 år kommer vi ha kommit en bra bit på den resan.