Så utvecklas svensk ekonomi under coronakrisen

När den vanligtvis effektiva, blixtsnabba och globala ekonomin kollapsar på grund av coronapandemin riskerar tiotusentals svenska företag att gå under. Läget försämras dramatiskt dag för dag, vecka för vecka.

Siffror från Svenskt Näringsliv visar att 32 569 företag befinner sig vid konkursens brant efter en månad utan verksamhet. Motsvarande siffra efter två månader är 44 739 företag och efter fyra månaders produktionsstopp är 69 948 företag på väg att gå omkull.

Regeringen försöker stimulera ekonomin och hjälpa företagen att överleva. Men hittills har stödpaketen haft ringa effekt, eftersom pengarna har svårt att nå ut till de behövande företagen bland annat på grund av snårig byråkrati i form av riskbedömningar.

Därför börjar det bli trångt i kritikerhörnan. Företrädare för näringslivet, flera toppekonomer och den politiska oppositionen uppmanar regeringen att göra mer och snabbare, så att företagen överlever kortsiktigt men också är konkurrenskraftiga när krisen är över.

För att visa på den ekonomiska sprängkraften i det akuta läget har Svenskt Näringsliv gjort tre prognoser över hur man tror att svensk ekonomi gestaltar sig framöver.

Alla beskriver ett allvarligt läge. Enligt chefekonom Bettina Kashefi, så gäller det att hitta vägar så att lönsamma företag överlever och varselvågen avtar.

– Bara under mars kom 42 000 varsel, samma månad 2008, under finanskrisen, hade vi 20 000 varsel.

Svenskt Näringsliv vill också försöka minska nedgången i sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Det gäller också att överbrygga företagens inkomstförluster och därmed och minimera antalet onödiga konkurser

– Sammantaget gör det här att det skapas förutsättningar för företagen att komma igång så fort som möjligt när konjunkturen vänder. Företagen är kvar, de anställda är kvar.

I det första scenariot räknar Svenskt Näringsliv med att smittspridningen är under kontroll kring halvårsskiftet 2020. Ekonomin kommer igång så smått, men korttidspermitteringar, varsel och arbetslöshet stiger, arbetslösheten ligger runt tio procent. Toppen nås i början av hösten och mildras därefter, men nivåerna är fortsatt höga hela 2020. Svenskt Näringsliv räknar med att BNP minskar med fem procent 2020 men studsar upp kraftigt 2021.

2021 sker en återgång till en mer normal aktivitet i global och svensk ekonomi. BNP ökar med åtta procent. Arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer.

– Det här är ett optimistiskt scenario, men som är ett normalscenario för många prognosmakare. För att öka sannolikheten för detta krävs dock ytterligare statliga satsningar för att inte slå ut produktionskapacitet.

I det andra scenariot räknar Svenskt Näringsliv med ny våg av smittspridning under hösten.

Tillväxten faller kraftigt under perioden mars-maj. Korttidspermitteringar och varsel stiger liksom arbetslöshet som landar på 15 procent. Mycket svag ekonomisk aktivitet under fjärde kvartalet drar ner tillväxten väsentligt mer än i det första scenariot. BNP minskar med nio procent 2020 och ökar med två procent året därpå.

I det tredje scenariot kan smittspridningen liknas vid det första scenariot.

Den inhemska ekonomin kommer igång under sommaren då bland annat restauranger och besöksnäringen öppnar sin verksamhet. Men tillväxten dras ned av att svensk export och import påverkas negativt av att andra länder vidtar åtgärder för att begränsa virusets effekter på världsekonomin.

Återhämtningen blir betydligt mer långdragen och nedgången kraftigare. BNP beräknas falla med elva procent 2020 och fortsätta minska med två procent 2021. Risken för denna långsamma återhämtning ökar om produktionskapacitet slås ut till följd av uteblivna ytterligare statliga stödåtgärder.

– Tittar vi på BNP mellan 2019 och 2021 så har vi ett tapp på 600 miljarder på årsbasis, säger Bettina Kaskefi.

I en kommentar till prognoserna så konstaterar ekonomiprofessorn John Hassler att en fjärdedel av ekonomin är stängd, i pengar handlar det om runt 100 miljarder kronor i direkt inkomstbortfall per månad. Det gäller att hitta åtgärder som kombinerar hög smittskyddseffekt och låga kostnader.

Han anser att Sverige befinner sig i en krigsekonomi snarare än i en låg konjunktur.

– Produktionsresurserna i samhället kan inte användas för sina normala ändamål. Vi får ett ordentligt produktionsbortfall.

I takt med att BNP faller, så är det inte orimligt att tänka sig att de samlade inkomsterna blir tio procent lägre bara i år, bedömer Hassler.

– Det betyder en månadslön för varje svensk, säger han.

Men om inkomstförlusterna fördelas på ett bra sätt, så behöver det inte innebära så drastiska konsekvenser, menar Hassler, som också vill att politiken lägger bort alla andra agendor. Det är inte läge att göra stora samhällsförändringar, enligt ekonomiprofessorn.

– Med en bra politik så finns det förutsättningar att produktionsapparaten kan bli oförstörd, säger han.

Även prognoschef Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet, ser mörkt på läget. Sverige går in i en synnerligen djup lågkonjunktur även nästa år.

– Tillväxten faller snabbt under det andra kvartalet, sammantaget med sex procent för 2020, säger hon.

Konjunkturinstitutet räknar också med högre arbetslöshet än under finanskrisen.