Mer värde för skattepengarna i kommunsektorn

Sverige står inför en demografisk utmaning med ett minskande antal personer i arbetsför ålder och en växande grupp äldre. För att klara utmaningen behöver kommunsektorn effektiviseras. Rapporten framhåller också att mer värde för skattepengarna är nödvändigt för att undvika skattehöjningar och arbetskraftsbrist. Rapporten presenterades vid ett webbinarie arrangerat av Svenskt Näringsliv.

– Det är ett hårt finansiellt tryck på den kommunala sektorn nu. Andelen unga och gamla ökar jämfört med andelen som är i arbetsför ålder, förklarar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

Rapportförfattarna bedömer att det finns en besparingspotential på 40 miljarder kronor inom de kommunala välfärdsområden som undersökts i rapporten.

– Det finns ett bristande samband mellan resurser och resultat i grundskolan och i äldreomsorgen vilket visar att det finns potential för effektivisering. Om vi antar att alla kommuner kan ha samma kostnadsnivå som genomsnittsnivån på de föredömliga kommunerna uppgår den totala effektiviseringspotentialen i kommunernas välfärdsverksamheter till 40 miljarder kronor.

Anders Morin vill se att kommunerna jämför sig med föredömliga kommuner, istället för kommuner på samma nivå.

– Det finns mycket inspiration att hämta från de föredömliga kommunerna. De effektiva kommunerna har ofta tydliga målsättningar, fungerade ansvarsfördelning, de håller i skattepengarna, men satsar på digitala lösningar. De är bra på upphandling och de värnar konkurrens.

Digitalisering är en viktig del av effektivisering enligt rapportförfattarna.

– Staten bör ta ett större ansvar för välfärdens digitalisering. I dag kan inte äldreomsorg och sjukvård kommunicera på ett bra sätt eftersom de använder sig av olika standarder. Ett tidsbegränsat investeringsbidrag för digitala lösningar skulle kunna bli aktuellt. Jag skulle också vilja se ett ökat ansvarsutkrävande av kommunerna och stärkt kvalitetsredovisning gentemot medborgarna, säger Anders Morin.

Ett annat av förslagen som tas upp i rapporten är att minska de riktade statsbidragen.

– Vi föreslår att man drar ned på riktade stadsbidrag och inför ett temporärt kommunalt skattestopp, höjd skatt kan medföra sänkt statsbidrag. En effektivitetsbonus skulle också kunna införas på sikt.

Annika Wallenskog, chefekonom SKR, medverkade vid seminariet och konstaterade att hon håller med om slutsatserna i rapporten.

– Det är viktigt att informera politiken om att höga kostnader inte ger hög kvalitet, vi vet att det sambandet inte existerar. Det finns många onödiga kringkostnader att dra ned på, säger Annika Wallenskog.

– Vi måste bli bättre på att nyttja välfärdstekniken och få till en säker digital kommunikation mellan olika aktörer och bättre samverkan mellan kommunerna. 2020 riktades 14,2 miljarder kronor i statsbidrag till äldreomsorgen och staten uppmanade aktörerna att för vissa bidrag göra av med så mycket pengar som möjligt, samtidigt hade hela myndigheten för digital förvaltning 80 miljoner kronor i budget. Vi måste lägga pengar på att effektivisera, fortsätter hon.

Solna var en av kommunerna som rankades högt i rapporten i fråga om effektivitet. Kristina Tidestav Rockberger, kommundirektör i Solna, är positiv till att frågan om effektivitet i kommuner lyfts.

– Det är viktigt att frågan kommer upp på dagordningen nu, vi måste säkerställa kompetensförsörjningen nu med tanke på hur den demografiska utvecklingen ser ut. Kommuner måste lära av varandra och vi måste gemensamt reda ut vad vi menar med kvalitet, säger Kristina Tidestav Rockberger.

Kristina Tidestav Rockberger tror att fler kommuner skulle behöva bli bättre på att prioritera.

– Det är viktigt att jobba med de mjuka faktorerna som styrning, organisation och ledarskap får att få till god kvalitet. Vi måste också jobba med prioriteringar. Vi i Solna har lyckats för att vi vågar välja vad vi fokuserar på. Har man för många mål riskerar man att inte leverera någonting.

Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson för Moderaterna, är också positiv till ett ökat fokus på effektivitet.

– Effektivitet är ett negativt laddat begrepp, man stöter ofta på patrull hos medborgarna när man pratar om det. Därför är det viktigt att man förtydligar vad som ska uppnås och att det förs en diskussion om vad man satsar på. Till exempel i äldrevården finns det en idé om att överutnyttjande av personalen skulle vara effektivt. Jag är djupt skeptisk till att indragna pauser skulle leda till effektivitet, det leder snarare till fler sjukskrivningar som driver på kostnaderna.

Anders Morin tror att det offentliga åtagandet kan behöva begränsas på sikt men att mycket mer välfärd kan fås ut av befintliga resurser.

– När ett land blir rikare vill befolkningen att utbildningstjänster och vårdtjänster ökar i högre takt än landets BNP. Det bli bekymmersamt, man kan inte ta all efterfrågan via skatten. Jag tror att det offentliga åtagandet kan behöva begränsas, men lyckas vi förändra arbetssätten inom inte minst vården genom bland annat klok digitalisering kan vi få ut mer vård och högre kvalitet för pengarna vilket är vårt fokus nu, säger Anders Morin.