Oron för coronviruset ökar – understryker behov av handling

Spridningen av coronaviruset har redan börjat få konsekvenser för det svenska näringslivet och för svensk ekonomi. Sedan en vecka mäter Svenskt Näringsliv effekterna hos våra medlemsföretag och vi kan se hur oron nu slår direkt in i orderböcker och försäljning.

26 procent ser idag en negativ påverkan på order och försäljning, jämfört med 16 procent förra veckan. 28 procent ser störningar i materialtillförsel och produktion (19 procent förra veckan). De flesta företag har ännu så länge påverkats endast i viss utsträckning. Men läget kan förvärras. Av företagen är det 25 procent som säger att det finns risk för personalneddragningar jämfört med 18 procent förra veckan.

Stängningen av delar av Kina, situationen i Italien och – inte minst – en stor osäkerhet om hur utvecklingen kommer att slå mot världens största ekonomier och mot den globala handeln, sätter tydliga spår. Vi ser också hur länder som Tyskland vidtar åtgärder för att underlätta företagens hantering av de påfrestningar som nu kommer. I Sverige behöver vi vara mer snabbfotade.

Det är för tidigt att säga vilka långsiktiga effekter som den nuvarande krisen kan få. Vi följer utvecklingen nära och vi vet från våra medlemsföretag att man hela tiden vidtar åtgärder efter behov. Däremot vet vi att dramatiska konsekvenser för jobb och företagande riskerar att förvärra situationen och skada svensk ekonomi också i det längre perspektivet. Svenskt Näringsliv har därför skrivit till regeringen för att denna ska vidta åtgärder som hjälper företag att hantera det akuta läget. Vi välkomnar regeringens positiva reaktion, men vill också understryka behovet av handling.

Coronaviruset skapar en unik situation, där vissa sektorer – som resor, besöksnäring, evenemang och de delar av tjänstesektorn som bygger på direkta kontakter mellan människor – drabbas direkt och hårt. Samtidigt upplever andra sektorer störningar i globala och integrerade produktions- och värdekedjor. Effekterna av coronakrisen i Kina slår mot industrin med viss fördröjning, men det är rimligt att räkna med betydande störningar om flöden av viktiga insatsvaror stannar upp.

Krisen är unik och de åtgärder som vidtas måste ta hänsyn till det. För vissa delar av näringslivet är det en efterfrågekris, för andra är det en utbudskris. Det talar för specifika åtgärder, snarare än breda efterfrågestimulanser – som riskerar att ha liten effekt på de sektorer som upplever minskad efterfrågan. Detta innebär inte att efterfrågeåtgärder ska uteslutas på sikt, men det är inte det akuta i detta skede. Ökade resurser bör istället tillföras de verksamheter som är engagerade i den omedelbara krisbekämpningen.

Samtidigt vet vi från tidigare kriser på vilka punkter svenska företag är särskilt sårbara och vilka politiska beslut som bidragit till att fler företag kunnat hantera kriser på ett bättre sätt. Det krävs därför ett paket av tydliga åtgärder och de behövs mer eller mindre omedelbart.

Det är glädjande att regeringen nu snabbar upp införandet av det system för korttidsarbete som måste komma på plats. En av de viktigaste erfarenheterna från finanskrisen är att svenska företag måste ges förmågan att behålla kompetens och arbetsstyrka, men samtidigt kunna anpassa kostnadskostymen när efterfrågan faller radikalt. Det är avgörande för att rida ut den omedelbara krisen, men det är framförallt viktigt för att snabbt komma på fötter när hjulen återigen börjar att snurra.

En skyndsam behandling av denna lagstiftning är av största vikt.

Ett annat problem som riskerar att uppstå i denna typ av kriser är att företagen drabbas av likviditetsproblem. Också i grunden välfungerande och friska verksamheter får problem att klara sina utgifter när kassaflödena sinar. Också här sitter staten på viktiga verktyg för att mildra krisen i den akuta situationen.

Staten kan stärka företagens likviditet – utan att skada konkurrensen eller skapa strukturella missförhållanden – genom att ge anstånd med skatteinbetalningar, ökade statliga exportkrediter och möjligheter till krislån från Almi. Dessa åtgärder skulle bidra till att en tillfällig likviditetskris inte fortplantar sig till en kris för hela verksamheter. Det skulle kraftigt sänka risken för helt onödiga konkurser som bara beror på coronakrisen.

Svenskt Näringsliv fortsätter att följa utvecklingen noga. Det jobbar nästan två miljoner människor i våra 60 000 medlemsföretag. Ansvaret för dessa – under den omedelbara krisen, men också för framtiden – ligger nu i fokus för våra medlemmar och för oss som organisation.

Vi har en nära dialog med regeringen för att bistå med de kunskaper och den information vi har tillgänglig. Vi är också redo att presentera fler konstruktiva förslag för att lindra krisens skadeverkningar och för att svensk ekonomi ska ta sig igenom krisen med så mycket bibehållen förmåga och konkurrenskraft som möjligt.