Högskolepolitiken behöver reformeras

Det finns i dag omkring 120 000 lediga jobb som inte tillsätts, samtidigt som omkring 350 000 människor är arbetslösa, skrev Socialdemokraterna inför sin kongress nyligen. De fortsätter: ”bristen på rätt kompetens är i dag det största tillväxthindret för företag i Sverige”.

Lätt att hålla med alltså. I kongressmaterialet finns viktiga skrivningar om synen på universitet och högskolor i det här avseendet.

• Högskolan dimensioneras inte tillräckligt utifrån vilka akademiker som behövs på arbetsmarknaden.
• Högskolans utbildningsutbud ska i högre utsträckning styras och dimensioneras i samverkan med arbetsgivare för att säkra kompetensförsörjningen av bristyrken.
• Ett nytt styr- och resurstilldelningssystem är centralt för kvalitetsutvecklingen i svensk högskola och för att säkerställa att arbetsmarknadens behov tillgodoses.
• Lärosäten som samverkar med det omgivande samhället kring forskning och utbildning ska premieras ekonomiskt i ökad utsträckning.

Det här är i linje med de förslag som Svenskt Näringsliv presenterade i rapporten ”En akademi för kunskapsekonomin – reformer för en högskola i världsklass.”

Vi föreslår en samverkans- och etableringspeng för att arbetsmarknadens behov ska få större genomslag i resurstilldelningen. Det skulle rätta till obalanserna i dagens system där arbetsmarknadens behov inte tillmäts någon särskild vikt. Utbildningarna måste helt enkelt efterfrågas av både studenter och på arbetsmarknaden.

Som samhälle avsätter vi över 70 miljarder kronor på högre utbildning och forskning. Vi bör kunna förvänta oss resultat i internationell toppklass. Därför är det bra att S signalerar att kvalitetsutvecklingen ska spela en viktig roll när universiteten får pengar. Svenskt Näringsliv vill se ett kvalitetsutvärderingssystem som mäter verkliga resultat och en kvalitetspeng som premierar utbildningsanordnare med goda kvalitetsresultat. Kvalitet ska belönas.

Socialdemokraterna har nu chansen. Ett förslag till ett nytt styr- och resurstilldelningssystem är ute på remiss. Utredningen har fått kritik för att den inte tar kompetensbristen på tillräckligt stort allvar. Den hade också i uppdrag att lämna förslag hur samverkan ska premieras ekonomiskt, men lämnar egentligen inte något förslag.

Bollen är nu hos den nya ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans. Vi ser fram emot att hon lägger fram förslag som tar itu med problemen – gärna med brett politiskt stöd. Hur vi lyckas med högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges utveckling och välstånd. Våra prioriteringar är tydliga:

• Den högre utbildningen ska bättre bidra till att lösa de stora problem Sverige har med kompetensförsörjningen.
• Forskningspolitiken ska leda till att Sverige förblir en ledande nation när det gäller privata satsningar på FoU (forskning och utveckling).
• Systemet för högre utbildning och forskning ska ha en tydlig ansvarsfördelning och leverera resultat i internationell toppklass på ett effektivt sätt.

Detta är avgörande för det svenska näringslivets konkurrenskraft. Det behövs en färdplan för reformer inom högskolepolitiken.