Dahl: Allt fokus på att värna jobben

Coronakrisen gör årets avtalsrörelse väldigt speciell. Mattias Dahl, vice vd och ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv, har svårt att se att någon tror att allt ska vara som vanligt och att löneökningarna ska hamna på de nivåer som brukar vara normala

– Det finns ingen tidigare motsvarighet till den situation vi är i nu. Nedgången är snabb, djup och global och drabbar de flesta branscher. På samma gång går vissa branscher bättre än vanligt vilket skapar en ovanlig skevhet i systemet.

Ingen är heller van vid den stora osäkerheten som följer av att det är medicinska bedömningar och bekämpningen av viruset som styr.

– Kommer det en andra våg och mer måste stängas ner hamnar vi snabbt i ett ännu värre läge, och då har vi redan bränt av mycket krut. Osäkerheten kommer att sätta sin prägel på avtalsrörelsen – den blir inte som den brukar vara.

Samtidigt visar en undersökning från Skop att varannan anställd, 52 procent, förväntar sig att den egna lönen under det kommande året ska öka i samma takt som tidigare. Högst är andelen bland Saco-medlemmarna, 60 procent.

– Faran är verkligen inte över och ingen vet vart det tar vägen framåt, säger Mattias Dahl.

Han konstaterar att Sverige fortfarande har restriktioner och att Europa har stängt sina gränser. Hundra tusentals personer är korttidspermitterade samtidigt som andra sliter hårt på sjukhusen. Den ekonomiska nedgången är historisk.

– Att i det läget förvänta sig samma löneökning som vanligt tycker jag är att ha helt fel fokus. Då har man nog inte förstått allvaret i situationen för Sverige och företagen, men inte heller för sitt eget jobb och sin egen framtid.

De senaste åren har ekonomin har varit på uppåtgående och löneökningarna i kollektivavtalen har hamnat runt drygt två procent årligen. Men med tanke på den nuvarande situationen i samhället hamnar löneökningarna inte på den nivån i år, enligt Mattias Dahl.

– De allra flesta, både anställda och företagare, inser allvaret och förstår att det inte är läge att dra på sig stora kostnadsökningar. Nu behöver alla komma samman för att rädda jobben och se till att de stannar i Sverige.

Innebär det att budet från arbetsgivarsidan skulle kunna bli noll procent i löneökningar?

– Ja, från vårt perspektiv är det ett alternativ. Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av.

När det privata näringslivet går bra, det vill säga om det går att höja priserna på världsmarknaden och svenska företag ökar produktiviteten, uppstår en ökning och ett välstånd i företagen som leder till vinster, förklarar han. Vinsten delas mellan aktieägare och företag, där en del av pengarna går till framtida investeringar och höjda löner för de anställda.

– Det är ett system som har fungerat bra. Men om produktiviteten och priserna på världsmarknaden går ner finns det inget nytillskott att fördela, vilket är det som ligger bakom löneökningar.

Vid sidan av att hantera covid-19 är den viktigaste frågan för Sverige att ta tag i det växande utanförskapet som främst berör ungdomar och de som har kommit till Sverige de senaste åren. Om de inte upplever att de har en framtid på arbetsmarknaden, att de kan få ett jobb där de får utvecklas, är det mycket negativt för dem och deras familjer, konstaterar han.

– Det är dessutom en fullständig katastrof för samhället. Vi vet att det leder till allt från grov kriminalitet till uppgivenhet och en negativ atmosfär.

I nästa steg blir välfärden svår att finansiera och skatterna måste höjas, påpekar han.

– Att inte göra allt som går för att få in dem på arbetsmarknaden är oansvarigt, och då räcker det inte med en åtgärd – det behövs fler.

En betydelsefull faktor för att fler ska komma in på arbetsmarknaden är kostnaden för att anställa. Många arbetsgivare är beredda att anställa, testa och lära upp en person utan erfarenhet eller som innebär en viss osäkerhet om inte kostnaden är för hög.

– Fortsätter vi att driva upp lönerna för enkla jobb kommer det att anställas färre. Det är en enkel logik. Vi måste öppna dörrar in på arbetsmarknaden, säger Mattias Dahl.

I avtalsrörelsen kan det konkret handla om att hålla nere ingångslönerna för vissa yrkesgrupper och att hitta system som säkerställer en fortsatt löneutveckling för den som har kommit in.

– Jag saknar den här diskussionen och just nu kommer vi inte vidare. Det klart att vi ska diskutera löner och karriärmöjligheter men det betyder ju inget för den som inte har ett jobb. Priset betalas i form av ett växande utanförskap och Sverige har inte råd att försörja 10 procent arbetslösa.