Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

Våren 2018 släppte flera branschsegment inom den svenska industri- och transportsektorn sina färdplaner för hur de ska uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045. Färdplanerna presenterades som önskescenarion där tillgången på klimatneutral energi är oändlig. Totalt står den svenska industrin och transportsektorn för cirka 70 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.

Nu har konsultföretaget Sweco på uppdrag av Svenskt Näringsliv räknat på hur mycket faktisk energi, uttryckt i terrawattimmar (TWh), som krävs för att nå målet om klimatneutralitet.

–Vad betyder det för Sveriges totala utsläpp om branscherna lyckas med sina målsättningar. Det har varit en av rapportens huvudmål att kunna presentera, sa Emma Wiesner, projektledare på Sweco.

För den svenska industrin är det framförallt en ökad användning av el som är kritisk för att nå målet. Här bedöms elanvändningen öka med 37 TWh vilket motsvarar knappt 30 procent mer el jämfört med idag.

För transportsidan är ett radikalt större uttag av biodrivmedel ett måste enligt färdplanernas ambition att ersätta de fossila bränslena.

–Här krävs det en ökning med 86 procent från dagens 87 TWh till 162 TWh 2045, konstaterade Emma Wiesner.

Lyckas omställningen innebär det att industrins och transportsektorns utsläpp totalt minskar med 89 procent.

– Det innebär för Sveriges del att de totala utsläppen minskar med 62 procent vilket naturligtvis visar på vikten av att sträva mot det målet, sa Emma Wiesner.

Linda Flink, expert på energi och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, framhöll att det bara är i ett gott näringslivsklimat som satsningar kan lyckas.

– Dels det, men politiken har också en avgörande roll för att ge rätt förutsättningar för att företagen ska våga satsa. Det måste finnas en konkurrenskraftig marknad och kunder som är villiga att betala.

Hon poängterade särskilt elens betydelse för att branscherna ska kunna nå sina mål.

– Vi tror att efterfrågan på el i hela samhället kommer att öka med mellan 50–60 TWh, vilket faktiskt är mer än de 30 TWh som nämns i rapporten. Det är helt centralt att det finns förutsättningar för att bygga ny konkurrenskraftig elproduktion och nya elnät, sa Linda Flink.

Andreas Regnell, chef för strategi på energiföretaget Vattenfall, ansåg dock att elproduktion inte kommer att vara ett problem. Visst är tillståndsprocesserna för att bygga nya nät ett akut problem, men han pekade på en annan faktor som måste lösas.

–En stor utmaning i att digitalisera efterfråge- och utbudssidan av elen för att på så sätt skapa en flexibilitet i systemet. Det är en fråga vi måste ta tag i med en gång.

Magnus Berg, chef för näringspolitiska avdelningen på Skogsindustrierna, pekade att förutsättningen för att bioenergiproduktionen ska kunna öka är att det finns en konkurrenskraftig svensk skogsproduktion.

–Det är viktigt att förstå att en ökad svensk skogsproduktion leder till att vi kan öka bioenergiproduktionen eftersom det är restprodukter från skogsproduktionen som används.

När de inbjudna politikerna gav sin syn på hur färdplanerna ska kunna realiseras konstaterade till exempel Jessica Rosencrantz (M) att Sverige måste värna den klimatneutrala energimix vi har idag i vatten- och kärnkraften, samt att elöverföringen fungerar.

–Vi ser att SSAB har en målsättning att producera stål utan kol. De tror att de kan få tekniken på plats, men man har problem med elöverföringen. Så kan vi inte ha det.

Camilla Brodin från Kristdemokraterna förslog att det nu är dags att ta Energiöverenskommelsen från 2016 till nästa nivå.

–Vi kanske ska bjuda in de olika parterna till samtal för att se hur vi kan gå från ord till handling och omsätta 2016 års överenskommelse i praktiken.

Se seminariet här