Allvarlig kritik mot Försäkringskassan

Granskningen visar allvarliga kvalitetsbrister i sjukskrivningsprocessen, vad gäller Försäkringskassans bedömningar av rätten till sjukpenning för personer som varit sjukskrivna 90 och 180 dagar. Rapporten visar att två tredjedelar av de granskade bedömningarna efter 90 dagars sjukskrivning inte håller tillräckligt hög kvalitet. Orsaken är enligt rapporten dåligt underbyggda bedömningar, där relevant information saknas.

– Kritiken är allvarlig eftersom risken är stor att sjukpenning betalas ut till fel individer och att den enskilde inte får det stöd som krävs för att komma tillbaka till ett arbete. Försäkringskassans arbete är viktigt för snabbare återgång i arbete, säger Markus Larsson, projektledare för granskningen.

Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, menar att granskningen bör tas på allvar i arbetet för att minska sjukskrivningarna.

– Arbetsgivarna jobbar hårt för att ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga och förebygga ohälsa. Försäkringskassan måste på ett mer aktivt sätt samverka tidigare med arbetsgivaren om vi ska kunna nå en låg och stabil sjukfrånvaro, säger hon.

Granskningen visar stora brister i Försäkringskassans kontakter med arbetsgivarna. I bara 20 procent av de granskade fallen har en kontakt via mail eller telefon tagits med arbetsgivaren. I 40 procent av fallen har ingen kontakt tagits med arbetsgivaren och i bara hälften av akterna finns ett intyg från arbetsgivaren. Markus Larsson ser allvarligt på Försäkringskassans brist på dialog med arbetsgivarna. Han menar att möjligheten för individen att återgå i arbete kan försvåras om inte arbetsgivaren kontaktas.

– Kontakterna med arbetsgivarna måste förbättras. Försäkringskassan sitter inte på några egna lösningar, utan behöver föra dialog med framförallt den enskilde och arbetsgivaren för att tillsammans hitta en lösning. När Försäkringskassan gör en plan för återgång i arbete måste den förankras hos övriga parter. I flera fall vi studerat var parterna inte medvetna om den plan som Försäkringskassan dokumenterat. Alla lösningar förutsätter en dialog med arbetsgivaren och ansvaret att samordna denna ligger hos Försäkringskassan, säger Markus Larsson.

Försäkringskassans ansvar för att hålla samman sjukprocessen, samordningsansvaret, är viktigt för återgång i arbete. Markus Larsson menar att arbetet måste förbättras, eftersom processen ska klarlägga individens möjligheter till återgång i arbete och eventuella behov av rehabiliteringsåtgärder. Ofta förutsätter detta att en dialog sker med alla inblandade parter.

– För att sjukskrivningsprocessen ska fungera tillfredsställande behöver kontakter tas mellan Försäkringskassan, den sjukskrivne, dess arbetsgivare och hälso- och sjukvården, både för att kunna bedöma den sjukskrivnes rätt till sjukpenning och för att klarlägga möjligheter för återgång i arbete. Det är Försäkringskassans ansvar att samordna denna process. Det görs inte i tillräcklig utsträckning idag och det är allvarligt, säger han.

Kritiken har även varit hård från arbetsgivare mot Försäkringskassans bristande kontakt och samordning. Under våren skickade Svenskt Näringsliv tillsammans med SKL en skrivelse till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för att uppmärksamma problemet. Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, tycker att granskningen är viktig.

– ISF granskning pekar på samma problem som arbetsgivarna har uppmärksammat. Arbetsgivaren är beroende av att Försäkringskassan samverkar, bland annat genom att delta i avstämningsmöten med arbetsgivaren och medarbetaren. Det sker inte idag i tillräcklig omfattning. Försäkringskassan är tyvärr ofta frånvarande i rehabiliteringsprocessen.

En viktig del för återgång i arbete är att undersöka möjligheten till anpassade arbetsuppgifter eller deltidsarbete hos arbetsgivaren. Risken annars, enligt Markus Larsson, är att man missar en möjlighet till tidigare återgång i arbete och att sjukpenning felaktigt betalas ut. Försäkringskassan har ansvaret att ställa frågor och vara aktiva för att få kvalitet i underlagen som ligger till grund för beslut.

– Det gäller att Försäkringskassan ställer rätt frågor. Arbetsgivarnas utlåtande är inte alltid tillräckligt. En undersköterska på ett äldreboende kanske inte har möjlighet att fortsätta på det äldreboendet, men kommunen är en stor arbetsgivare. Försäkringskassan ska då ställa fler och bättre frågor för att se hela bilden. Finns det ett annat jobb inom kommunen? I det läget ska den frågan prövas innan fortsatt sjukskrivning beslutas, säger Markus Larsson.

Han menar att det viktigaste för att öka kvaliteten och rättssäkerheten överlag i sjukskrivningsprocessen är att öka dialogen mellan alla parter.

– Kvaliteten måste bli bättre i utredningarna. Försäkringskassan ska vara aktiva och fånga upp impulser från de olika aktörerna. Det görs bäst genom kvalitativt bättre kontakter med arbetsgivarna, den enskilde, såväl som med hälso- och sjukvården. Då tror jag att den enskilde får bättre möjlighet till den hjälp som ibland behövs för återgång i arbete, säger Markus Larsson.