Enligt en färsk rapport från Skandia uppgick kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar under 2017 till 62 miljarder kronor. Nära hälften av kostnaderna beror på psykisk ohälsa. Då är inte kostnaderna för sjuklön och sjukpenning inkluderade. Skandia menar att den kostnaden kan minska om det förebyggande arbetet ökar i Sverige.
– Psykisk ohälsa ökar dramatiskt. Det tror vi beror på ett systemfel – det tar väldigt lång tid att få hjälp och det är svårt att få förebyggande behandling i vården. Idag får många betala själv för till exempel samtalsterapi. Sverige behöver förinvestera i vården för att minska sjukskrivningar, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.
Skandia har tillsammans med sina kunder under många år jobbat framgångsrikt med att minska sjukskrivningar genom hälsoförsäkringar och tidiga insatser. En hälsosluss, det vill säga en snabb första kontakt med vården dit kunderna kan ringa, har visat sig vara framgångsrikt och arbetet har gett en dramatisk minskning av sjukskrivningar. Kristina Hagström menar att fler borde dra lärdomar av det arbete som Skandia har gjort.
– Att arbeta förebyggande ligger i Skandias DNA. På tolv år har vi halverat sjukskrivningarna, tillsammans med våra kunder, och vi har bevisat att förebyggande arbete fungerar. Vi förinvesterar i våra kunder och ger möjlighet till exempelvis samtalsterapi redan vid risk för sjukskrivning. Förebyggande arbete måste ingå i den offentliga vården. Samhället kan minska mänskligt lidande och spara miljarder kronor varje år, säger Kristina Hagström.
Rapporten har beräknat det ekonomiska värdet som går förlorat när arbete inte utförs de dagar då sjuk- och rehabiliteringspenning betalas ut, från dag 14 i sjukskrivningsperioden. Beräkningarna visar att för år 2017 var summan 62 miljarder i Sverige som helhet.
– Vi visar det konkreta värdet av att minska förekomsten av sjukskrivningar. Psykisk ohälsa är vår nya folksjukdom och det är dags att samhället satsar på det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, inte bara när sjukdomen är ett faktum, säger Kristina Hagström.
Modellen med en hälsosluss och att samhället satsar på förebyggande vård, skulle också hjälpa arbetsgivarna, enligt Kristina Hagström. Hon pekar på att med psykisk ohälsa är det ofta en kombination av privatliv och arbetsliv, som är orsaken till ohälsan. Hon menar också att arbetsgivarna kan göra mer för att jobba förebyggande.
– Arbetsgivarna kan jobba mer med att till exempel utbilda ledare i att tidigt se stressignaler hos medarbetare. Som arbetsgivare kan det också vara svårt att verkligen skapa förutsättningar för medarbetare att be om hjälp. Privatliv och arbetsliv påverkar varandra när det gäller psykisk ohälsa. Med en hälsosluss skulle det gå att lösa, säger Kristina Hagström.
Att psykisk ohälsa söker sig allt längre ner i åldrarna är något som Skandia ser i sin statistik. Det är en utveckling som oroar Kristina Hagström eftersom många har ett yrkesliv framför sig och menar att samhället måste arbeta med frågorna tidigt, redan i skolan.
– Lättare psykiska ohälsa som stress behöver samhället jobba med tidigt, redan i skolan. Många gånger handlar det om att lära sig hantera livet, som går upp och ner och vi måste lära oss hantera det, säger Kristina Hagström.
Sjukfrånvaro