Få länder har lägre avkastning på utbildning än Sverige, visar en ny undersökning från OECD. Utbildning ska löna sig. Men när utbildningspremien är låg betalar det sig inte att investera i högre studier, skriver skolexpert Fredric Skälstad.
Har Sverige sämst avkastning på högre utbildning i världen? Ja, i alla fall om man får tro OECD:s nya rapport Education at a Glance som presenterades i dag. Inget undersökt land hade lägre utbildningspremie än vi.
Det är problematiskt. Utbildning ska löna sig. Men när utbildningspremien är låg betalar det sig inte att investera i högre studier. Många, framför allt studenter från familjer utan studiebakgrund, väljer då att inte läsa vidare. Det krävs flera reformer för att utbildning ska ge avkastning som investering, till exempel sänkta marginalskatter och bättre incitament för studenterna att ta examen och etablera sig på arbetsmarknaden snabbt.
Undersökningen visar samtidigt att Sverige är ett av de länder som varje år satsar mest på skola och högre utbildning. Vårt utbildningsväsende drabbades inte heller av nedskärningar under den globala ekonomiska krisen. I en tredjedel av OECD-länderna minskade de offentliga resurserna till skola och högre utbildning åren 2010 till 2012. Det är positivt att vi som land prioriterar utbildning, men resurserna måste också användas rätt. Det handlar om kvalitet i stället för kvantitet i den högre utbildningen. I skolan måste styrningen förbättras, exempelvis med nationell skolpeng och ett starkare skolledarskap.
Och inte minst satsningar på de mest yrkesskickliga lärarna. Education at a Glance visar att även den svenska lärarkåren har en sammanpressad lönestruktur. Trots relativt sett höga ingångslöner, sker ingen löneutveckling under yrkeslivet. Lärarna uppfattar inte sitt yrke som statusfyllt i samhället. Här krävs stora insatser för att göra läraryrkets attraktivt för de mest lämpade ungdomarna. Inte minst handlar det om ökad lönedifferentieringen genom tydliga ekonomiska incitament i skolan, till exempel prestationslöner. Lärare som lyckas höja elevernas resultat ska få en bonus i lönekuvertet. Självklart måste en sådan lönehöjning utgå ifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar.
OECD visar också att den svenska skolan är jämlik, men lågpresenterande. Familjebakgrund spelar inte lika stor roll här som i andra länder. Men våra elevers kunskapsresultat har sjunkit under många år och ligger nu under OECD-snittet.
Sammantaget visar Education at a Glance 2015 att det svenska utbildningsväsendet brottas med stora utmaningar. När kvaliteten sjunker och incitamenten till utbildning försämras drabbas de svenska företagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft – något som i förlängningen kommer att drabba tillväxt och välståndsutveckling i vårt land.
Utbildning