Se och lär av friskolorna

Lärarfackens lösning på en allt mer ojämlik skola är att deras medlemmar ska få högre lön och arbeta mindre (DN-debatt 2017-01-17 och SvD 2017-01-17). Inte helt oväntat kanske, men de har faktiskt en poäng. Utan tvivel har lärarna och skolledarna en enorm betydelse för elevernas resultat.

Den amerikanske forskaren Eric Hanushek skriver att elever som undervisas av högpresterande lärare lär sig tre gånger mer än elever med lågpresterande lärare. Stanfordprofessorn Nicholas Bloom visar det tydliga sambandet mellan skolors styrnings- och ledningskvalitet och elevernas prestationer.

Det är därför oroväckande att erfarna lärare och rektorer söker sig ifrån skolorna i utanförskapsområden. Med bättre arbetsvillkor och högre löner måste huvudmännen försöka att locka de mest lämpade personerna att ta sig an skolorna med störst utmaningar.

Inte minst måste lärarna få en bättre arbetsmiljö. Skolorna i utanförskapsområden är särskilt hårt drabbade av ordningsproblem. I vilket annat yrke skulle man acceptera en arbetsdag med våld, hot och störningar? I grunden är det en fråga om ledarskap. Befogenheterna finns redan där. Det handlar snarare om att staten och huvudmännen måste ge skolledarna stöd när de vill upprätthålla trygghet och studiero.

Det finns en övertro på att mer resurser är lösningen – t.ex. mindre klasser. Men Anderas Schleicher, som är chef för utbildningsfrågor och Pisaansvarig på OECD, menar att storleken på klassen har svag koppling till elevernas prestationer. Högpresterande skolsystem har satsat på lärarkårens kvalitet, inte på att minska klasstorleken. Och svenska klasser är redan mindre än snittet i de undersökta länderna.

Lärarfacken vågar inte heller att ta i en helt avgörande fråga: alla som i dag jobbar som lärare passar inte för yrket. Några har gett upp. Andra saknade förmåga från början. Skolledarna måste få större befogenheter att – för att värna eleverna – lyfta bort dessa personer och anställa andra.

Vi tror att kommunerna har mycket att lära av friskolorna. I flera rapporter har Svenskt Näringsliv lyft skolkoncernernas professionella ledning och styrning. Generellt sett lyckas de arbeta mer systematiskt och välorganiserat med uppföljning, analys och åtgärder. De tycks nyttja sin storlek till att sätta in resurser där det behövs, t.ex. genom att stötta och styra upp problemtyngda verksamheter. De har också ett utvecklat effektiviseringsarbete. Inte minst huvudmännen med skolor med tuffa förutsättningar borde studera skolkoncernernas systematiska kvalitetsarbete.