Tecken på ljusning för Blekinges infrastruktur

Hur står det egentligen till med Blekinges infrastruktur? Den frågan stod i centrum under Svenskt Näringslivs lunchseminarium i Karlskrona härförleden. I en enkätundersökning uppger 9 procent av företagen i länet att infrastrukturen utgör ett betydande tillväxthinder. Det är en förhållandevis låg andel jämfört med hur företagarna har svarat i övriga landet, påpekade Nils Paul, Svenskt Näringslivs expert i infrastrukturfrågor. Han konstaterade dock också att det finns tydliga problem, inte minst i fråga om underhåll.

Nästan en tredjedel av Blekinges vägnät är i dåligt eller mycket dåligt skick och det finns ett uppdämt investeringsbehov på drygt 1,5 miljarder kronor för vägar och järnvägar. Och då har kommunal infrastruktur och enskilda vägar ändå inte räknats in.

– Utgångsläget inför nästa nationella infrastrukturplan är tufft. Det är därför vi lyfter den här frågan, sade Nils Paul.

Men han underströk samtidigt att det bör vara fullt möjligt att komma till rätta med det eftersatta vägunderhållet under perioden som planen gäller, 2026–2037. Utan ytterligare satsningar kommer det att ta betydligt längre tid att rusta upp järnvägen. Redan i sin första regeringsförklaring sade statsminister Ulf Kristersson att underhåll av infrastrukturen skulle prioriteras och 1171 miljarder kronor ska nu satsas under en tolvårsperiod. Men till saken hör också att infrastrukturminister Andreas Carlson och hans kollegor kommer att lägga stor vikt vid kostnadskontroll. Håller någon av de planerade satsningarna inte budget, så riskerar den helt enkelt att åka ut ur planen.

– Det finns ett antal stökiga moment som regeringen kan behöva hantera och ens hjärtefrågor måste bevakas, sade Nils Paul.

Bland de dagsaktuella utmaningarna nämndes bland annat tillförlitligheten för tågen på Blekinge kustbana och den svaga trafikåterhämtningen på Ronneby flygplats efter pandemin. Den senare problematiken är till råga på allt densamma för de flesta inrikesflygplatser. Ändrade vanor och fler digitala möten har minskat efterfrågan på resor. Dessutom har många offentliga arbetsgivare börjat peka med hela handen mot andra alternativ.

– Jag är orolig för att så få inom kommunerna flyger. Kommunala resepolicys har delvis förstört för inrikesflyget. Passagerare är trots allt det enda som kan få flygbolagen att flyga, sade Nils Paul.

I den följande diskussionen lyftes bland annat möjligheter att få nya flygbolag att trafikera Blekinge flygplats. Det konstaterades även att det trots allt finns faktorer som får framtiden att se lite ljusare ut: regeringen vill ha kvar Blekinge flygplats i statlig regi och den har även stor betydelse för Försvarsmaktens verksamhet.

– Idag är Försvarsmakten en av de bästa myndigheterna man kan ha i sitt län, sade Nils Paul och pekade på kontrasten mot 1990-talet då det fanns en överhängande risk att regementen skulle läggas ned.