“Det har blivit helt galet med alla system för miljömärkningar” 

”Systemet med alla miljömärkningar har blivit helt galet! Kraven kan vara helt orimliga, det kostar väldigt mycket och kräver mycket administration”,  säger Conny Alfsson, vd för de två färgtillverkande företagen Falu Vapen Färg AB och AB Röa. 

De båda företagen, som ägs av samma bolag, ligger i Hosjö, strax utanför Falun. Och det går bra, berättar en nöjd Conny Alfsson: 

– Ja! Det går jättebra. Falu Vapen Färg AB började om från att vara legotillverkare. Det första året omsatte vi 13 miljoner kronor, och nu kommer vi landa en bra bit över 25 miljoner. Vi har gjort en spännande resa på kort tid på en väldigt tuff marknad. Men vi vinner nya marknadsandelar med vår miljöprofil och kvalitet. 

AB Röa tillverkar kundanpassade färger till industrin, medan Falu Vapen Färg AB tillverkar diffusionsöppna husfärger i flera kulörer, som bygger på traditionen av den klassiska svenska rödfärgen. 

Men, liksom alla företagare har Conny Alfsson i sin roll som vd utmaningar. 

– Ett av de största hoten mot oss, som ett litet bolag med ett 20-tal anställda, är alla myndighetskrav, menar han. 

Det han avser i första hand är kraven när det gäller miljöfrågor. 

– Eftersom vi jobbar med kemikalier så måste vi göra allt rätt, säger han. Och samtidigt händer det hela tiden så mycket på den här fronten. Vi har en person anställd på heltid som nästan enbart jobbar med de här frågorna. 

På frågan vad han mer konkret avser för krav suckar Conny Alfsson. 

– Till exempel miljötillsynen från kommunen, som årligen kostar 39 960 kronor för ett par timmars besök. Och vi betalar 26 400 kronor per år till länsstyrelsen för att administrera vårt tillståndsbeslut. Sedan rapporterar vi även till KEMI:s produktregister och det kostar oss 65 800 kronor, samma kostnad som de stora bolagen har. 

Här stannar Conny Alfsson upp lite i sin berättelse. 

– Jag vill vara tydlig med att våra företag självklart ska följa alla lagar, regler och arbetsmiljöföreskrifter som gäller oss som jobbar här! Nyligen, till exempel, gjorde vi en kontroll och mätningar av vår luftmiljö när det gäller damm. Och det är självklart jätteviktigt att vi har en bra och säker arbetsmiljö. Men, samtidigt finns en del krav där jag ärligt talat inte ser nyttan. 

Sedan genomförs nya lagkrav väldigt snabbt, menar Conny Alfsson. 

– Många av våra produkter har en hållbarhetstid på 24 månader men kravet på genomförande är ofta 18 månader från beslut, vilket skapar problem för oss och våra återförsäljare med märkning av burkar mm. 

Men det han ändå tycker är mest besvärande är det stora utbudet av miljöcertifieringar. 

– Det är Svanen, Sunda Hus, Byggvarubedömningen och allt vad de heter. Det kostar väldigt mycket för oss att registrera sig hos dem och kraven kan vara helt orimliga. Allt ifrån att vi ska lämna ifrån oss recept som vi har förfinat i generationer, vår företagshemlighet och kassakista! Ska vi lämna ifrån oss det till tredje man? Och till vilken nytta? 

De två företag som Conny Alfsson är vd för är med i Basta-registret. Basta är ett icke-vinstdrivande bolag och ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Byggföretagen. 

– Men problemet är, fortsätter han, att väljer man att INTE certifiera sig även hos andra, så riskerar man att inte kunna vara med i upphandlingar, där det ofta krävs att man är miljöcertifierad av en särskild utpekad organisation. 

Hur tycker Conny Alfsson att en lösning skulle kunna se ut? 

– Självklart ska det finnas en oberoende miljöcertifiering, men all nödvändig information finns ju i våra säkerhetsdatablad, där man lätt kan avläsa om, och i så fall hur hälsofarlig produkten är. Där finns ju all info, och det borde räcka!  

Och centralt från Svenskt Näringsliv är man inne ungefär på samma linje. Där ansvarar Jenny Svärd för miljöpolicyfrågor.  

– Vår ståndpunkt är att man vid offentliga upphandlingar inte bör ställa krav på ett specifikt märkningssystem, utan i stället visa att kraven i upphandlingen efterlevs genom olika märkningar, likväl som annan dokumentation.  

Jenny Svärd håller med Conny Alfsson om att det är problematiskt att det finns så många märkningssystem. 

– Till och med EU-kommissionen har reagerat på detta, och säger att det finns “a jungle of labels”. Problemet för många företag är att de blir tvingade att vara med i alla märkningssystem som berör deras verksamhet för att få tillgång till marknaden. Det är väldigt kostnadsdrivande och innebär mycket arbete. 

Digitalt produktpass

Information till konsument är också i fokus politiskt. Regeringen har, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, i januariöverenskommelsen deklarerat att man vill införa ett slags digitalt produktpass med information om produkten. 

– Exakt hur detta ska se ut är ännu inte klart, säger Jenny Svärd. Men dels ska troligen informationen i “passet” kunna skickas mellan aktörer i värdekedjan, dels ska det vara tillgängligt för konsumenterna.  

Dessutom tittar man på EU-nivå på att införa ett liknande system. 

– Det kan alltså bli ytterligare två nya system som företag måste förhålla sig till, fortsätter Jenny Svärd. Men införandet av produktpass skulle kunna medföra fördelar också om det utformas på rätt sätt.  

Svenskt Näringsliv anser att om ett produktpass ska införas så måste det ske på EU-nivå, att ha ett eget motsvarande system som bara gäller för Sverige vore olyckligt. 

– Vi tycker också, att om det ska införas ett produktpass, måste näringslivet vara med och utforma systemet. Och om det införs skulle det kunna minska behovet av märkningssystem. I alla fall kan vi försöka driva utvecklingen mot att öka harmoniseringen av miljömärkningar och minska den “djungel av märkningssystem” som finns i dag.