Fler elever måste lämna grundskolan med fullständiga betyg

En välfungerande kompetensförsörjning är beroende av en välfungerande skola. Idag finns det stora skillnader i barn och ungdomars skolresultat både inom och mellan kommuner. I vissa halländska kommuner är uppemot var fjärde elev som går ut grundskolan obehörig till gymnasiala yrkesprogram. Och av de som väljer att läsa ett högskoleförberedande program väljer fler än hälften att inte läsa vidare. Det är uppenbart att det finns utrymme för att fler ska kunna göra väl grundade val.

Företagen vittnar samtidigt om stora rekryteringssvårigheter, särskilt till roller som kräver yrkeskompetens. Fler än hälften av de halländska företagen som försökt rekrytera uppger att de sökt medarbetare från ett gymnasialt yrkesprogram. Av dem som sökt kompetensen uppger nästan 70 procent att det är ganska eller mycket svårt att rekrytera. Alltför för många företag får säga nej till ordrar eller uppdrag och investeringar uteblir på grund av att de inte hittar någon att anställa. Men det här är inte något nytt. Oavsett konjunkturläge är kompetensförsörjningen det största tillväxthindret för många företag idag. Detta samtidigt som uppemot var fjärde elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och flera internationella mätningar som PISA och TIMSS visar att den svenska skolan har allvarliga kunskapsbrister. 

Arbetslösheten är absolut högst bland personer som saknar gymnasiekompetens. För att skapa goda förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning bör det första steget vara att så många som möjligt klarar sina utbildningar, både när det gäller teorifokuserade utbildningar men inte minst gymnasiala yrkesutbildningar. En avklarad skolgång ger individer grunden att stå på när de ska ut i arbetslivet. Betydelsen av jobb och egen inkomst kan nog inte understrykas för att motverka alltifrån kriminalitet, psykisk ohälsa och andra generella försämringar av livskvaliten senare i livet.

För att förbättra skolan behövs reformer för studiero, tydligare kursplaner och en lärarutbildning med större fokus på ämneskunskaper. Vi behöver bättre kunskapsmätningar och externt rättade prov. Studie- och yrkesvägledare måste få mer utrymme att arbeta vägledande, och kommunerna bör anpassa utbildningarna efter arbetsmarknadens behov.

Med en yrkeskompetens i ryggen så är möjligheterna till jobb direkt med bra lön riktigt stora. De som går yrkesförberedande gymnasieprogram får inte sällan erbjudanden om anställningar innan de ens har tagit studenten. Nu ges dessutom yrkesprogrammen högskolebehörighet och praktiska yrkeskunskaper värderas högre. Det är därför smart att fundera över vad man faktiskt är intresserad av och hur gärna man vill ha jobb efter studierna. Det är onekligen en win-win-win för individen, företagen och samhället om fler unga kan lämna gymnasiet med en kompetens som är efterfrågad på arbetsmarknaden eller som skapar förutsättningar för vidare studier.