“Möjliggör för fler företag att vara med och tävla om affärerna”

Sveriges kommuner genomför varje år ca 12 500 annonserade upphandlingar. De kommunala inköpen uppgår till drygt 500 miljarder kronor om året. I Hallands 6 kommuner annonseras drygt 650 upphandlingar varje år. Trots att det är en stor marknad för många företag och att upphandling är ett viktigt verktyg för att kommunerna ska kunna få ut mer av varje skattekrona, så är det för få företag som är med och lämnar anbud.

I 34 procent av alla upphandlingar inkommer endast 1–2 anbud och dessutom avbryts många upphandlingar. Sverige har generellt få anbud jämfört med övriga OECD-länder.

— Statistiken talar sitt tydliga språk här: det är alldeles för få företag som är med och tävlar om affärerna. Vi behöver bättre konkurrens och smartare upphandlingar för att både kommuner och näringslivet ska kunna dra nytta av varandra, konstaterar Kristian Ryberg, regionchef på Svenskt Näringsliv i Halland.

Svenskt Näringsliv undersöker varje år företagsklimatet i landets kommuner. I en av enkätfrågorna får företagen ge sin syn på hur kommunala upphandlingar fungerar. I Halland gav företagen i 2022 års mätning det låga betyget 2,56 på en 6-gradig skala.

— Många företag vill givetvis leverera varor och tjänster till offentlig sektor, men har ibland en negativ bild av hur offentlig upphandling fungerar. Det gör att för få företag vill vara med i upphandlingar och att vi därmed inte får en tillräcklig konkurrens. Vi behöver hjälpas åt att nå en mångfald av leverantörer och öka intresset för att vara med och lägga anbud, konstaterar Kristian Ryberg.

I Svenskt Näringslivs företagarpanel har företag från Halland fått svara på frågor om offentlig upphandling. Totalt genomfördes 135 intervjuer under slutet av 2020, där drygt hälften av de tillfrågade företagen någon gång hade deltagit i offentlig upphandling.

Enligt undersökningen finns det främst två anledningar till att halländska företag väljer att inte lämna anbud i offentlig upphandling; en allt för omfattande administration samt att upphandlingar ofta har för stort fokus på låga priser.

Många företag anger även att de uppsatta kraven är för höga och att de bedömer chansen att vinna upphandlingen som för liten i förhållande till vilken tid som behöver tas i anspråk för att lämna ett komplett anbud. Sammantaget gör detta att många företag helt enkelt väljer att avstå att lämna anbud.

— Detta drabbar inte minst många mindre företag. Kommunernas viktigaste och övergripande målsättning måste vara att sträva efter att öka antalet anbud och anbudsgivare, menar Kristian Ryberg.

Enligt de tillfrågade företagen var den viktigaste faktorn för att de ska börja lämna, eller öka antalet anbud, i offentliga upphandlingar att de inte ensidigt fokuserar på pris utan även på kvalitet. Många företag efterfrågar mer relevanta krav och mer information om kommande upphandlingar. Dessutom lyfter företagen en bristande uppföljning och utvärdering, vilket på sikt riskerar att skada förtroendet för offentlig sektor som affärspartner.

— Att göra bättre upphandlingar och affärer ger mer pengar över till annat och leder i förlängningen till en bättre kommun att leva i. Dialogen med näringslivet är oerhört viktig för att kunna säkerställa mer relevanta krav och enklare upphandlingar samt att kommunerna i högre utsträckning behöver följa upp så att man verkligen får det man betalar för. Upphandling borde stå högt upp på politikernas prioriteringslista, både för kommunens och näringslivets skull, avslutar Kristian Ryberg.