Fler jobb med sänkta marginalskatter

Teknikföretagen, Almega och nu senast Byggföretagen har alla tagit fram studier som undersökt vilka effekter sänkt marginalskatt skulle ha på sysselsättningen. Studierna visar att sänkt marginalskatt skulle skapa ökad sysselsättning inte bara för dem som får sänkt skatt, utan även de som inte själva skulle omfattas av en skattesänkning. En halvering av den statliga inkomstskatten skulle ge motsvarande ca 6 800 nya jobb i byggsektorn inklusive underleverantörer.

Under måndagen diskuterades resultaten av rapporterna på ett seminarium hos Svenskt Näringsliv i Malmö.

Johan Dalén, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne, inledde med att konstatera att Sverige har en hög marginalskatt, bland de högsta bland OECD-länderna, även efter värnskattens avskaffande.

– I jämförelse med andra länder drabbar marginalskatterna fler, och vid lägre inkomster. Det leder till färre arbetade timmar, mindre produktivitet, och försämrar återbäringen på högre utbildning. Totalt sett försämrar de höga marginalskatterna svenska företags konkurrenskraft, sa Dalén.

Fredrik Isaksson, chefsekonom för Byggföretagen, berättade att många fler drabbas av effekterna av höga marginalskatter än bara de som faktisk betalar dem.

– Inte minst underleverantörer påverkas direkt – fler arbetade timmar innebär fler beställningar till olika underleverantörer, sa Isaksson

Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, menade att Sverige även efter en halvering av den statliga inkomstskatten fortfarande skulle vara bland de länder i OECD med högst marginalskatter.

– Det är bara Frankrike och Italien som skulle gå om oss. En halvering är egentligen bara ett första steg, sa Carlgren.

Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen, berättade att en marginalskattesänkning med 10 procentenheter skulle skapa 15 700 jobb bara i och kring industrin.

– Forskningen visar empiriskt att man arbetar fler timmar om man får högre ersättning. Alla kommer inte arbeta lika mycket, men på samhällsnivå kommer människor anstränga sig mer och arbeta fler timmar om de kan, sa Hagman.

Patrick Joyce, chefekonom på Almega, presenterade deras studie om hur en sänkning skulle påverka de som jobbar med företagstjänster. Den visar att en marginalskattesänkning skulle ge motsvarande 9 000 nya jobb.

I den avslutande panelen fick riksdagsledamöterna Boriana Åberg (M) och Rasmus Ling (MP) samt Sofia Nerbrand, politisk redaktör Kristianstadsbladet, kommentera rapporterna.

Boriana Åberg konstaterade att för en politiker är det tacksamt att någon tar på sig jobbet att räkna på detta, det visar vilken potential det finns för att skapa nya arbeten i Sverige.

– I Sverige är arbetslösheten hög, men samtidigt lider vi av kompetensbrist – i de yrken som kräver ut- och vidareutbildning. Det måste löna sig att utbilda sig, sa Åberg.

Rasmus Ling menade att det finns olika åsikter politiskt om hur hög skatten ska vara och vad den ska tas ut på.

– Men vi är också eniga om att skattesystemet ska vara så enkelt som möjligt, och rimligt utformat. Det är inte helt enkelt, ska erkännas. Rapporterna visar på stora kringeffekter för bland annat underleverantörer, men även om vi skulle använda pengarna för att anställa i skola och omsorg skulle vi få kringeffekter – omsorgspersonal äter också lunch, sa Ling.

Sofia Nerbrand konstaterade att vi inte har det välstånd vi skulle kunna ha på grund av ineffektiva skatter. Men att det faktiskt också är en fråga om rättvisa.

– De som arbetar hårt, tar risker och utbildar sig får betala mer skatt som tack för sina ansträngningar. Vi borde våga tala om rättviseaspekten också, och vad politiken leder till. Över tid är kostnaden för att inte sänka marginalskatten oerhört mycket större än de 35 000 jobben som har pratats om här idag.

Amanda Wollstad