Här är skatterna Sverige borde sänka – ”Inspireras av Finland”

Den 23 april meddelade den finska regeringen en rad skattesänkningar. Inte minst siktar de på att sänka bolagsskatten från 20 till 18 procent.

– Och inom bolagsskatten gör de även en del för att förbättra förutsättningarna för företagen när det gäller avdragsmöjligheter och hur man bestämmer skattebasen, säger Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv.

Vill sänka en rad skatter

Men det är inte den enda åtgärden. Finlands skattepaket innehåller förutom sänkt bolagsskatt och utökade förlustavdragsmöjligheter även sänkt arvsskatt, kraftigt sänkta inkomstskatter (inklusive sänkt marginalskatt) och lägre skatt för utländska experter. Enligt Finlands statsminister Petteri Orpo ska dessa åtgärder stärka tillväxten och göra att landet kan konkurrera ännu bättre om investeringar.

– Man vill avsevärt förbättra incitamenten att arbeta och finländarnas köpkraft för att på så sätt få fart på den ekonomiska tillväxten, säger Johan Fall.

Inkomstskatten föreslås sänkas med drygt en miljard euro, vilket motsvarar ungefär 11 miljarder svenska kronor.

– Finlands ekonomi är inte lika stor som den svenska, i grova drag hälften av vår. Motsvarande nedsättning i Sverige skulle alltså vara ungefär dubbelt så omfattande, säger han.

– Ovanpå detta inför man bättre regler för utländska experter för att stärka konkurrenskraften och göra det lättare att attrahera kompetens.

Sammantaget pekar detta ut en tydlig riktning om vilken väg Finland vill välja, menar Johan Fall.

– Det är en markering från deras sida. De utgår från att de behöver en snabbare växande ekonomi, säger han.

Så hur ser du på Sveriges möjligheter att göra liknande satsningar?

– De borde vara minst lika goda, till och med bättre, säger Johan Fall.

Just nu finns färdigutredda och även remitterade förslag på bolagsskatteområdet när det gäller företagens rätt att dra av räntekostnader. Inom en snar framtid väntas en lagrådsremiss, berättar han.

Och när det gäller ägarledda bolag väntas förslag till förbättringar av 3:12-reglerna som också varit på remiss och där det inom kort borde komma en lagrådsremiss.

– Det är två konkreta områden där det borde kunna komma någonting snabbt från regeringen. Vi väntar med spänning på vad som kommer ut där, även om det såklart står dem fritt att göra mer inom hela skatteområdet, säger han.

Dessutom ses skattereglerna för riskkapitalbranschen över, det som kallas ’carried interest’. En utredning som var klar i januari har varit ute på remiss där näringslivet kommit med inspel.

– Det är ett område där Sverige är framgångsrika, men där man är bekymrad över att rättsläget är osäkert och det efterfrågas bättre förutsägbarhet.

Får inte ens behålla hälften

När det gäller inkomstskatterna är det positivt att svenska regeringar har sänkt marginalskatten några gånger, enligt Johan Fall. Värnskatten sänktes för några år sedan och nyligen tog regeringen bort tre procentenheter av marginalskatten genom att ”rätta till i” jobbskatteavdraget.

– Men Sverige ligger fortfarande väldigt dåligt till jämfört med andra länder när det gäller marginalskatter. Vi har en situation där enbart några få kommuner ligger under 50 procent i högsta marginalskatt, det vill säga i de allra flesta kommuner får man fortfarande inte ens behålla hälften av en inkomstökning om man har en lite högre inkomst, säger han.

– Så här skulle det verkligen behövas fortsatta åtgärder, säger han och menar att vi borde inspireras av Finland.

Enligt Johan Fall kommer trycket och förväntningarna öka på regeringens höstbudget.

– Precis som i Finland borde regeringen på olika sätt kunna kommunicera att vi har högre ambitioner och att vi väljer tillväxtspåret ännu mer aktivt. Det skulle få ekonomin att växa bättre, säger han.

Läget i världen med tullhot, krig och stora osäkerheter gör att många länder sätts på prov när det gäller investeringar, försvarssatsningar, tillväxt och finansiell stabilitet.

Sverige har ett guldläge

Men Sverige har ett bättre utgångsläge än de allra flesta, ett guldläge, menar Johan Fall. Finlands skuldsättning när det gäller de offentliga finanserna ligger på över 80 procent av BNP, vilket kan jämföras med omkring 30 procent av BNP i Sverige.

– Sunda offentliga finanser är förstås alltid ett grundkrav, men det är ingen tvekan om att vi har ett bra utgångsläge. Det finska exemplet gör att det blir ännu mer tydligt att det finns utrymme för den svenska regeringen att agera kraftfullt. Gör vi inte det kan vi få svårare att konkurrera med andra länder som väljer tillväxtspåret. Men jag är förhoppningsfull. Det finns alla möjligheter för regeringen att kliva fram nu, säger han.