Näringslivets viktiga roll i det säkerhetspolitiska läget

I händelser av krig och kris behöver hela samhället sluta upp och arbeta tillsammans för bästa möjliga resultat. Inte minst har det ryska angreppet på Ukraina aktualiserat frågan. Därför måste företagens roll i det säkerhetspolitiska arbetet tydliggöras.

På konferensen för Svenskt Näringslivs Säkerhetsdelegation (SNSD), samlades sjuttiotalet företrädare för företag, myndigheter och offentliga aktörer för att gemensamt adressera de aktuella säkerhetsutmaningarna i Sverige. Fokus låg på krigsorganisationer, krigsplacering samt kontinuitetshantering och personalförsörjning vid kris och höjd beredskap.

– Vår motståndskraft kommer bli bättre om företagen är robusta. Inre och yttre säkerhet är inte bara centralt för Sverige säkerhet, vår trygghet, vår demokrati. Det är också helt avgörande för vår konkurrenskraft. Om robustheten hos företagen ökar, gör den det även i samhället som helhet, sade Johan Dalén, som är regionchef för Svenskt Näringsliv Skåne och tillika värd för konferensen.

Jämfört med hur det var för 30–40 år sedan spelar företagen nu en betydligt större roll för Sveriges säkerhet och försvar. Privata företag står idag för 80–85 procent av BNP och där arbetar 70 procent av den totala arbetskraften. Det är därför viktigt att i god tid slå fast vilka verksamheter som är extra viktiga när totalförsvaret och försörjningsberedskapen planeras.

– Vad skulle göra störst skada om krisen kommer? Vad gör vi om systemet inte funkar? Vad gör vi om barnomsorg eller kollektivtrafik inte fungerar och våra anställda inte kan komma till jobbet? Eller om elen försvinner? Om det inte går att få tag på mat eller drivmedel? Vad gör vi om försörjningskedjor fallerar? Alla företag bör fundera på de här frågorna och stresstesta sin förmåga att hantera en sådan situation, sade Johan Sjöberg, ansvarig säkerhets- och försvarspolitik på Svenskt Näringsliv.

Ett företag som redan funderat mycket på dessa frågor är Tetra Pak. Med sina drygt 3000 anställda med 70 nationaliteter i Lund har de dessutom drygt 900 konsulter. Hur hanterar man dem i en kris?

– Det är både en styrka och ett bekymmer. Vi måste ju säkerställa leveransen till kunderna även i svåra tider; många hundra miljoner förpackningar ska produceras varje dag oavsett om det är kris i någon del av världen, sade Stefan Greén, som är Risk & Compliance Manager på Tetra Pak.

Som en av de största arbetsgivarna i södra Sverige tillika en global organisation, är det ändå inte helt klarlagt vad som förväntas av Tetra Pak vid en kris eller i krig. Vilka behov har samhället?

– Vi företag är duktiga på att leverera på avtal, så kanske lösningen är att vi får en tydlig avtalspart? Detta behöver regleras på ett bra sätt, så att vi i näringslivet kan förbereda och vara redo när det behövs. Likaså måste det finnas en respekt för att stora företag behöver framförhållning. Att mycket pengar läggs på livsmedelsberedskap är bra, men än viktigare för oss är veta vad som krävs av oss. Och detta måste göras redan i fredstid. I vardagen, menade Stefan Greén.

I tider av ofred ökar risken för infiltration, insiders, industrispionage och andra former av otillbörlig påverkan. Därför måste företagen arbeta proaktivt genom att bedriva säkerhets- och skyddsarbete för verksamheten för att bli mer motståndskraftiga och beredda på höjd beredskap, konstaterade Pierre Gudmundson, grundare av Scandinavian Recruitment Intelligence, som arbetar med personalsäkerhet och insiderprevention.

En viktig del är att skärpa kontrollen av personalförsörjning och rekrytering. Den vanligaste faktorn som antagonister utnyttjar är ekonomi, men även en god kultur på arbetsplatsen är viktig för lojaliteten.

– Lojalitet och pålitlighet kan påverkas när grundförutsättningar och individers livssituation förändras. De blir då mer mottagliga för påverkan från externa krafter. Ekonomiska stressorer påverkar en individs rationalitet kraftigt och kan med små medel få personen att agera illojalt, irrationellt och ta väldigt lite hänsyn till konsekvenser och egen risk.

Ofta har det funnits varningssignaler länge som hade kunnat förhindra incidenten, enligt Pierre Gudmundson.

– En av de stora anledningarna till incidenter på grund av insiders är att de centrala funktionerna i organisationen inte utbyter relevant information om medarbetare. Framför allt hamnar den väldigt sällan hos säkerhetsfunktionen och då blir det dyrt och det måste hanteras reaktivt. En befattningsanalys kan ge en bättre uppfattning om vilka befattningar som kan generera skada vid ett illojalt beteende och är därför att rekommendera.

Enligt Johan Sjöberg har attackerna och hoten mot svenska företag ökat kraftigt sedan hösten 2022. Under förra året drabbades var tredje företag av en cyberattack i en omfattning som hade en direkt påverkan på verksamhetens förmåga att återhämta sig.

– Jämfört med hur det var för 30–40 år sedan spelar företagen en betydligt större roll när det handlar om Sveriges säkerhet och försvar. Det finns ingen sektor som inte domineras av privata leverantörer, producenter eller genomförare, och det måste tas med i beräkningen när vi ser vad som sker i samhället. För att dimensionera de hot, problem och utmaningar som Sverige ytterst står inför är det viktigt att ha kriget i Ukraina som utgångspunkt.